Med skattehöjarglasögonen på

Krönika. Höjd kapitalskatt kan på avstånd låta som ett bra sätt att omfördela från fattig till rik. Men Sverige har inte en kapitalskatt, utan många, och när skattehöjningsförslagen konkretiseras blir de negativa effekterna tydliga.

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill bland annat att företag ska betala högre skatt.

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill bland annat att företag ska betala högre skatt.

Foto: Ali Lorestani/TT

Politik2020-02-12 06:56
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined
Finansminister Magdalena Andersson (S) vill bland annat att företag ska betala högre skatt.

– Det här handlar inte om småföretagare i glesbygd utan om konsulter runt Stureplan.

Det sa finansminister Magdalena Andersson (S) i höstas (Svenska Dagbladet 4/10 2019) i ett försök att motivera höjd skatt för fåmansbolag genom åtstramade 3:12-regler.

Magdalena Anderssons prioriteringar inför mandatperiodens budgetar och planerade skattereform har klarnat allteftersom. Redan i februari förra året flaggade hon för att Socialdemokraterna vill höja kapitalskatterna.

Det stöter nu på patrull i samarbetspartierna Liberalerna och Centerpartiet.

– Vi behöver inte mer klasskampsretorik och höjda skatter, sa Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson till Dagens Industri i helgen (8/2 2020).

Det har han rätt i. Höjd kapitalskatt kan på avstånd låta som ett bra sätt att omfördela från fattig till rik. Men Sverige har inte en kapitalskatt, utan många, och när skattehöjningsförslagen konkretiseras blir de negativa effekterna tydliga.

Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson och hans C-motsvarighet Emil Källström dessutom starka skrivningar i januariöverenskommelsen att luta sig mot.

Höjd bolagsskatt försämrar konkurrenskraften för svenska företag. Skatt på investeringssparkonton försämrar villkoren för småsparare. Fastigheter utgör en bred och stark skattebas, men att återuppliva den hatade fastighetsskatt som gällde på Göran Perssons tid är inte gångbart. Återinförda arvs- eller förmögenhetsskatter skulle mest leda till att kapital flyttar ut ur landet igen – med minskade investeringar som följd medan mindre bemedlade skulle få se sparkapitalet försvinna in i statsbudgeten. Så fortsätter det.

Mats Persson och hans C-motsvarighet Emil Källström har dessutom starka skrivningar i januariöverenskommelsen att luta sig mot. De enda skattehöjningar som nämns i överenskommelsen rör miljöskatter. Magdalena Andersson kan försöka hävda att skattereformpunktens formulering om att ”utjämna växande ekonomiska klyftor” är en signal om kapitalskatterna. Men som Mats Persson säger till Dagens Industri är ett annat sätt att göra det att få fler människor i jobb.

Tvärtom har finansministern förbundit sig att göra beskattningen av företag – och särskilt småföretag – mer gynnsam. Januariöverenskommelsen stipulerar att 3:12-reglerna ska förenklas, inte stramas åt, och att skattereformen ska leda till ”sänkt skatt på jobb och företagande”.

Det krävs riktigt röda glasögon, eller god fantasi, för att hitta kapitalskattehöjningar i de formuleringarna.

Centerpartiet och Liberalerna gör helt rätt i att hålla nere skatten för Sveriges företagare, småsparare och villaägare.

Joakim Broman, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån

Källor:

Finansminister Magdalena Andersson i Svenska Dagbladet

https://www.svd.se/rika-foretagare-skatteplanerar-for-miljarder

Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson i Dagens Industri:

https://www.di.se/nyheter/l-rustar-for-skattestrid-med-s-foreslar-skattechock/

Januariöverenskommelsen:

https://www.januarioverenskommelsen.se/