Ett nytt reseavdrag ska införas som baseras på avståndet mellan hemmet och arbetsplatsen.
Hur långt har du till jobbet?
Den frågan kommer att bli viktigare framöver.
I veckan presenterade nämligen Reseavdragskommittén sitt förslag till nytt reseavdrag för regeringen. Kommittén föreslår att dagens modell, där man får göra avdrag på inkomstskatten för resekostnader som överstiger 11 000 kronor, ersätts med ett system som baseras på avståndet mellan hem och arbetsplats. Och som är färdmedelsneutralt.
Den som har mer än tre mil till jobbet får ersättning med 60 öre per kilometer. Dessutom finns ett tillägg för den som inte har tillgång till eller möjlighet att välja kollektiva färdmedel.
Ansatsen är bra. Dagens reseavdrag har gynnat bilkörande även i storstadsregioner där avstånden är förhållandevis korta och möjligheterna att nyttja kollektiva alternativ goda. Avdraget har också varit extra värdefullt för höginkomsttagare eftersom det varit ett sätt att få ner marginalskatten.
Menar regeringen allvar med fraser som ”hela landet ska leva” borde man ge folk utanför storstäderna ett reseavdrag värt namnet.
Det nya upplägget är neutralt utifrån inkomst och mer riktat till dem som är tvingade att ta bilen. För den som bor på landsbygden, har långt till jobbet och dålig tillgång till kollektivtrafik blir skatten i det nya systemet ungefär likadan som i det gamla. Givet att man fyller kraven för tillägget.
Ska man invända något mot utredningens förslag så är det att tilläggsregeln riskerar att omfatta för få. Och framför allt att dessa grupper inte borde få samma skatt, utan lägre.
De åtskilliga bensinskattehöjningar som gjorts de senaste åren har slagit hårt mot dem som bor i landets mer glesbefolkade delar. Även om det nya reseavdragets konstruktion i grunden är rimlig borde de med långa avstånd och dålig kollektivtrafik få en större skattereduktion än vad som föreslås för att kompensera för detta.
Det hade varit ett bra sätt att utjämna den ojämlikt fördelade bördan av klimatomställningen, och visa de hundratusentals som protesterat i exempelvis Facebook-gruppen Bensinupproret att man tar kritiken på allvar. Nu får de flesta utanför storstäderna i stället tillbaka ungefär lika mycket från reseavdraget, samtidigt som de kommer att få utstå fler bensinskattehöjningar.
Regeringen har låtit meddela att den årliga uppskrivningen av bensinskatten, som infördes 2017, ska återinföras.
Än finns dock chansen att skruva i utredningens modell innan den ska införas i januari 2021.
Menar regeringen allvar med fraser som ”hela landet ska leva” borde man inte nöja sig med bibehållna förutsättningar utan ge folk utanför storstäderna ett reseavdrag värt namnet.
Joakim Broman, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån