Två reaktorer i Ringhals och två reaktorer i Oskarshamn kommer av säkerhetsskäl att stängas 2020.
Höstens och vinterns aktiviteter i klimatfrågan har varit intensiva.
Gamla kärnkraftsvänner har dykt upp och tycker att den borde vara en del av lösningen.
Kan det vara så? Låt oss titta på några fakta och frågetecken kring kärnkraften.
- Kostnaderna
Kärnkraftverk är dyra att bygga och dyra att driva. Det gör att elen från vind och sol blir billigare.
Eftersom vi behöver mycket ny el, för att ersätta fossila bränslen, kol, olja och gas, vore det väl bättre att satsa på det som ger mest el för pengarna.
- Tidsaspekten
Att bygga ett kärnkraftverk tar lång tid, 15–20 år från beslut till el. Men det är nu – de närmaste fem–tio åren –som vi behöver en massa ny, fossilfri el.
Vindkraftverk och solcellsanläggningar är i jämförelse snabbt byggda.
Uran är en ändlig resurs. I dag står kärnkraften endast för några få procent av världens energi.
- Uranet
Uran är en ändlig resurs. I dag står kärnkraften endast för några få procent av världens energi.
Om kärnkraften ska ersätta, säg hälften av de fossila bränslena, måste uttaget av uran minst tiodubblas. Då räcker uranet bara i fyra till 20 år, beroende på vem man frågar. För att klara en tiodubbling av el från kärnkraft behöver minst 3 000 nya rektorer byggas till 2030. Det betyder minst 20 reaktorer i månaden i tolv år.
Ohyggligt dyrt, riskabelt och 2050 står vi ändå där med elbrist och bortslösade resurser.
- Säkerheten
Med en tiodubbling av antalet reaktorer får vi räkna med tio gånger så många olyckor/olyckstillbud. Det betyder nästan en mycket allvarlig olycka – tänk Tjernobyl eller Fukushima – varje år, och många fler ”små” olyckor. Tillsammans med läckagen från dagbrotten och uranhanteringen kommer vi att få en allt mer radioaktiv värld.
- Ny teknik
Det talas ofta om att ny teknik ska rädda oss från ovanstående problem. Det verkar ibland som om sådan fanns i massor. Och det gör det, på ritbordet. Men det mesta är inte testat.
Ett exempel är fusionskraften, som förväntas vara kommersiell om 30 år. Så har man trott de senaste 50 åren, och så lär det förbli.
- Ett svenskt problem: Ringhals/Oskarshamn
Två reaktorer i Ringhals och två reaktorer i Oskarshamn kommer av säkerhetsskäl att stängas 2020.
Olyckan i Fukushima visade att det behövs ett bättre säkerhetssystem. Men ett sådant är ägarna inte beredda att bekosta.
Det finns de som vill att kärnkraftverken ska fortsätta leverera el, som kan exporteras till Tyskland för att där minska el-produktionen med brunkol.
Ska vi tillåta drift med lägre säkerhet, eller ska vi lägga pengarna på vind- och solel?
Kärnkraften är inte något alternativ, inte ens under klimatkrisen.
Kristin Allebrink, ordförande Skellefteå naturskyddsförening, ledamot i klimatgruppen
Barbro Viklund, sekreterare Skellefteå naturskyddsförening, ledamot i klimatgruppen
Peter Lugnegård, kassör Skellefteå naturskyddsförening, ledamot i klimatgruppen
Lars Johansson, ledamot Skellefteå naturskyddsförening, ledamot i klimatgruppen
Anna Sauren, ledamot i klimatgruppen
Eiler Marklund, ledamot i klimatgruppen
Jan-Erik Engman, ledamot i klimatgruppen
Joel Töyrä, ledamot i klimatgruppen