Det byggs som aldrig förr i Skellefteå. Men byggs det rätt typ av bostäder?
Det byggs som aldrig förr i Skellefteå. Känner ni igen det? Om inte annat är det något som vi på Norran har skrivit otaliga artiklar om de senaste åren.
Men byggs det rätt typ av bostäder?
Det var något som diskuterades tidigare under veckan då Fastighetsägarna i Skellefteå bjöd in till en paneldiskussion kring stadens utveckling.
Katarina Borstedt, growth manager hos Northvolt, betonade hur viktigt det är att det också byggs många hyreslägenheter. I Norrans artikel säger hon att ”många av de som flyttar till Skellefteå kommer nog att vilja börja det nya livet här med att hyra något.”
Att det krävs en kraftig ökning av antalet bostäder torde inte komma som någon överraskning för någon. När jag i våras besökte Reno i Nevada, USA, var just detta något som man särskilt tryckte på när vi frågade om deras främsta erfarenheter av Teslas etablering av Gigafactory.
Lär av kasinostaden i västEftersom bostäder tar tid att bygga krävs det att man börjar i tid. Och det är alltså hyresrätter som i första hand efterfrågas.
Men hur ser det ut med beståndet i dag?
För Skellefteås del kan en strävan efter fler hyresrätter faktiskt ha fler positiva effekter.
I Skellefteå är 32,2 procent av bostadsbeståndet hyresrätter. Det placerar kommunen på plats 151 av landets 290 kommuner. Det visar en omfattande undersökning som tidningen Hem & hyra har gjort.
Det ska jämföras med Örebro som ligger i topp med 57,2 procent hyresrätter och Vallentuna i botten med 7,6 procent. Om vi ser till Västerbotten så kvalar studentstaden Umeå in på en tiondeplats med 47,3 procent hyresrätter.
För Skellefteås del kan en strävan efter fler hyresrätter faktiskt ha flera positiva effekter.
Enligt rapporten "Hyresrätter som motor för byggande", som konsultföretaget Tyréns har gjort på uppdrag av Hyresgästföreningen, visar det sig att byggandet i kommuner med en stor andel hyresrätter faktiskt är bättre anpassat efter befolkningsutvecklingen jämfört med kommuner med en större andel ägt boende.
I rapporten citeras Hans Lind, professor i fastighetsekonomi: ”De som äger sina bostäder vinner ekonomiskt på att utbudet av bostäder begränsas. Om många hyr på marknadsmässiga villkor har de i stället ekonomiska incitament att vilja öka utbudet eftersom det pressar ner hyresnivån. […] Om hyrorna styrs av efterfrågan och utbud, åtminstone på lite sikt, har medborgarna starka skäl att välja politiker som ökar utbudet.”
Om det ambitiösa målet om 80 000 invånare år 2030 ska kunna nås krävs också att kommunen arbetar snabbt med att bygga bostäder och detaljplanelägga de områden som ska exploateras. Detta eftersom det i förlängningen avgör hur många som ska kunna bosätta sig i kommunen.
Så kära hyresrätt: Välkommen!