Har Ygeman gett upp om bredband till alla

Debatt. Vi är oroliga för att det senaste årets inbromsning ska leda till att energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) väljer att justera ner bredbandsmålen, som säger att 95 procent av Sveriges befolkning ska ha 100 Mbit/s senast 2020 och att 98 procent ska ha 1 Gbit/s senast 2025.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Politik2019-06-04 06:58
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
undefined

Nyligen talade energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) om målet att nå 95 procent av befolkningen senast 2020 som ”rökt”.

Vi som arbetar med att ansluta hushåll och företag är oroade att ministern är beredd att tumma på de nationella bredbandsmålen och ge landsbygden sämre förutsättningar till utveckling.

Enligt bredbandsstatistiken har åtta av tio hushåll i Västerbotten tillgång till snabbt bredband via fiber. Det ger intryck av att målet nästan är i hamn.

Men bakom de sista procenten gömmer sig de mest utmanande delarna av landsbygden med långa sträckor mellan fastigheterna.

Hur kunde det bli så att det mål som länge kändes så nära plötsligt beskrivs som fjärran?

Myndigheter, regioner och kommuner, men även näringslivet, är beroende av att kunna nå sina invånare och kunder för att lyckas med sin digitaliseringsomställning.

Vi menar att det beror på att fiberutbyggnaden har saknat tillräcklig koordinering och offentlig styrning.

Nu är vi oroliga för att det senaste årets inbromsning ska leda till att Anders Ygeman väljer att justera ner bredbandsmålen, som säger att 95 procent av Sveriges befolkning ska ha 100 Mbit/s senast 2020 och att 98 procent ska ha 1 Gbit/s senast 2025.

Vi är övertygade om att bredbandsmålen går att nå och efterfrågar därför:

- Att regeringen avsätter ytterligare stöd till bredbandsutbyggnad. Enligt både branschbedömningar och statistik från Post- och telestyrelsen (PTS) kommer det att behövas tre–fyra miljarder kronor per år för att nå de nationella målen till 2025.

- Att offentliga aktörer och lokala byalag, med fokus på samhällsnytta, ges det stöd som de behöver för att kunna fortsätta bidra till utbyggnaden.

Vi håller med PTS som i sitt förslag inför nästa bredbandsstöd vill se större inslag av offentlig styrning till vilka områden i Sverige pengarna går. Men det får inte bli på bekostnad av att kommuner och föreningar inte kan fortsätta bygga nät som gagnar hela samhället. Stödet måste utformas så att stadsnät och byanät kan ta del av kommande stödprogram på lika villkor.

- Att frågan om bredbandsutbyggnaden på landsbygden inte är en fråga som enbart berör de som bor utanför tätorter.

Myndigheter, regioner och kommuner, men även näringslivet, är beroende av att kunna nå sina invånare och kunder för att lyckas med sin digitaliseringsomställning.

Att säkerställa likvärdig tillgång till en snabb och framtidssäker uppkoppling är därför inte ett särintresse utan avgörande för Sveriges fortsatta digitalisering.

Mikael Ek, vd Svenska Stadsnätsföreningen

Anna Johansson, projektledare Byanätsforum

Tommy Nilsson, projektledare Byanätsforum