Den som tvingas hyra en lägenhet i andra hand betalar i många fall dubbelt så hög hyra som den med en identisk lägenhet på förstahandskontrakt.
De som kuskar runt på diverse korttidskontrakt i andra hand är dessutom ofta marginalgrupper som unga eller invandrare. Personer med förstahandskontrakt är nästan alltid är välbärgade.
Om de samlade effekterna av hyresregleringen av någon anledning inte framgått tidigare så gör de det i tankesmedjan Timbros nya rapport ”Nio problem med hyresregleringen”, författad av Gustav Fritzon. Trösklarna till hyresmarknaden stiger, och stänger ute grupper utan kontakter eller kontanter att betala ett svartkontrakt med.
Byggandet minskar, och de hyresrätter som byggs omvandlas efter ett tag ofta till bostadsrätter. Många bor kvar i större lägenheter än de behöver, medan andra tvingas bo alltför trångt. Marknaden för svarta hyreskontrakt omsätter en miljard kronor och beräknas ha lett till fem mord bara under 2014 (Aftonbladet 16/6 2017).
Redan nu kan fastighetsägare ta ut en högre hyra för en nybyggd lägenhet.
Man kan diskutera varför hyresregleringen trots dessa svåra problem – som både varit kända länge och blivit värre med åren – inte avskaffats eller reformerats. Men viktigare än så är att se till att situationen kan ändras. Ett litet fönster har som bekant öppnats i och med januariöverenskommelsen där det står att fri hyressättning i nyproduktion ska införas.
Tillsättningen av den utredning som ska ge förslag i frågan har dock försenats av stridigheter mellan januaripartierna. Och som Fredrik Kopsch, lektor i fastighetsrätt vid Lunds universitet, skriver i Svenska Dagbladet (5/2 2020) spelar det stor roll hur punkten i januariöverenskommelsen tolkas.
Om den fria hyressättningen i praktiken upphör efter att det första kontraktet löpt ut blir resultatet inte särskilt annorlunda från i dag.
Redan nu kan fastighetsägare ta ut en högre hyra för en nybyggd lägenhet.
Om hyressättningen däremot är fri även vid kontraktsförlängning eller hyresgästbyte – kombinerat med ett grundläggande konsumentskydd – skulle marknadshyror kunna fasas in långsamt. Den enda farhågan då är att det sker alltför långsamt; bara runt en procent av bostadsbeståndet är nyproducerat.
En lösning skulle kunna vara att reformen kompletteras med möjlighet för fastighetsägare att köpa ut hyresgäster från kontrakt i befintligt bestånd. Då finns chansen att långsiktigt skapa en marknad som inte präglas av brist, rika insiders och svarthandel som gynnar kriminella gäng.
Joakim Broman, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån