President Donald Trump talar under en presskonferens i onsdags i Vita huset.
I tisdags hölls mellanårsval i USA, vilket bland annat innebär att ledamöter till hela representanthuset och en del av senaten nu har utsetts.
Ett val som president Trump, under en presskonferens i onsdags, beskrev som ”nära nog en fullständig seger”. En beskrivning som det dock finns delade meningar om.
Det var också en presskonferens under vilken det åter blev tydligt att presidenten, och stora delar av mediekåren, befinner sig i öppet krig.
En smärtsam föreställning att bevittna, där presidenten kallade en reporter för ”folkets fiende”. Vilket inte är första gången.
Och det är inte så konstigt att medierna, i tider av ett djupt polariserat samhällsklimat, attackeras och misstänkliggörs. Det är nämligen alltid de fria medierna som står i vägen för politiskt repressiva åtgärder och diktatursträvanden. Om man kan få medierna att framstå som lögnaktiga och tvivelaktiga, ökar också människors mottaglighet för propaganda och falsk information.
Tro inte på allt du läser - Norran ger dig nyheterna du kan lita påMen att bryta ner demokratin är en långsam process som måste tas i steg. Att undergräva mediernas förtroende är ett av dessa, bland annat genom spridandet av falsk information.
Inför det nyligen avslutade mellanårsvalet i USA bestämde sig New York Times för att försöka ta ett grepp över omfattningen av den falska information som sprids på nätet. Därför frågade man läsarna om hjälp.
Om man kan få medierna att framstå som lögnaktiga och tvivelaktiga, ökar också människors mottaglighet för propaganda och falsk information.
Två månader innan valet bad tidningen läsarna att skicka in exempel på valrelaterad desinformation som de såg på nätet. Mer än 4000 svar kom in.
Varje svar kontrollerades av reportrar och flera av dessa kom att ligga till grund för journalistik inför mellanårsvalet.
Vad hittade man då?
Två stora nyhetshändelser som gav upphov till en stor andel desinformation var förhören av blivande domaren i Högsta domstolen, Brett M. Kavanaugh, och karavanen av Honduranska flyktingar på väg mot USA.
Hatretoriken får konsekvenserI det första fallet handlade det om en flod av falska påståenden och rykten som användes för att underminera trovärdigheten hos en stor del av de kvinnor som anklagade Kavanaugh för sexuella övergrepp. Påståenden som Times kunde avfärda och avslöja som lögner.
I det senare fallet handlade det i stor utsträckning om bilder som spreds och delades tusentals gånger och som visade skadade poliser, som sades ha blivit attackerade och misshandlade av flyktingarna i karavanen.
Även i dessa fall kunde Times reportrar avslöja att bilderna kom från helt andra händelser och inte hade något som helst med de aktuella flyktingkaravanerna att göra.
Marcus Melinder: Visst är det orättvist att medierna alltid tar parti för någon annan?Återigen. Det är journalistiken som avslöjar och blottlägger lögnerna.
Väldigt mycket skulle aldrig komma till vår kännedom om inte reportrar, i Sverige och världen, lokalt och nationellt, ständigt arbetade med sanningen som främsta drivkraft.