Underskott. Försvaret kräver betydligt mer pengar de kommande åren.
Försvaret behöver 88 miljarder kronor mer till 2025.
Det är 24 miljarder mer än de själva begärt.
Det visar en ny rapport från Ekonomistyrningsverket (Sveriges Radio 6/11 2018), som menar att Försvarsmakten inte budgeterar enligt regelverket, och att kostnaderna för materielinvesteringar därför behöver skrivas upp.
Att försvaret inte följer budgetreglerna förtjänar kritik. 24 miljarder kronor är inte felräkningspengar, utan en ansenlig summa utspridd över flera år.
Med det sagt har ingenting i grunden förändrats: även bortsett från felräkningarna kommer försvaret att behöva betydligt mer pengar de närmaste åren.
Att försvaret inte följer budgetreglerna förtjänar kritik. 24 miljarder kronor är inte felräkningspengar, utan en ansenlig summa utspridd över flera år.
Materielutredningen som lämnades över till regeringen i februari visade på stora behov av att modernisera allt från luftvärn till ledningssystem och stridsvagnar.
Det kostar även att återställa den försvarsförmåga som förlorades under ”svältåren” då försvarsbudgeten försvagades av både socialdemokratiska och borgerliga regeringar.
Dessutom finns en ”osynlig beslutsfattare” som skär i anslagen i form av ett index som inte tar hänsyn till hur priserna förändras.
Under 2018 ledde det exempelvis till att budgeten på 20,3 miljarder kronor för ny utrustning i praktiken bara blev 17,8 miljarder. I Svenska Dagbladet (3/11 2018) menar Peter Nordlund, expert på försvarsekonomi vid totalförsvarets forskningsinstitut FOI, att indexet blivit ett demokratiskt problem.
Att hantera allt detta politiskt brådskar, inte minst eftersom 2019 riskerar att bli ett förlorat år. Trots att det finns en bred enighet om höjda anslag kommer regeringen inte att föreslå mer pengar till försvaret eftersom den bara lägger en övergångsbudget.
På längre sikt är det tuffa prioriteringar som kommer att behöva göras. Att det finns utrymme att ge försvaret 88 miljarder kronor mer till 2025, eller 168 miljarder mer till 2030, som Materielutredningen skissade på, är osannolikt särskilt om Sverige är på väg in i en lågkonjunktur.
Det råder dock ingen tvekan om att anslagen måste upp om Sveriges försvarsförmåga ska höjas.
Joakim Broman, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån