Privata sjukvårdsförsäkringar blir allt vanligare, men de är också föremål för återkommande politisk debatt.
”Patienter med privat sjukvårdsförsäkring går före i kön”, löd rubriken i Dagens Nyheter i vintras (16/12 2019).
I en serie artiklar menade Dagens Nyheter att den som tecknat en privat försäkring kunde få vård betydligt snabbare än om man gick via sin region.
Vårdbolag bekräftade detta, trots att vård enligt lagen ska ges efter medicinskt behov.
Dagens Nyheters granskning innehöll dock vissa missförstånd. Det är visserligen sant att väntetiderna är längre för patienter som går via det offentliga. Men det beror inte i regel på att försäkringspatienterna ”köper sig före i kön”, utan på att den regionbeställda vården är ransonerad utifrån politiska beslut.
För att få budgeten att räcka året ut köper regionpolitiker en viss mängd vård, antingen från egna utförare eller privata bolag. Vårdköerna uppstår som ett resultat av att regionen inte vill betala för vården i en högre takt. De privata försäkringsbolagen kan i sin tur köpa den kapacitet som regionen inte vill betala för.
Därmed inte sagt att ett vårdsystem som blandar offentlig finansiering med privata försäkringar är riskfritt.
Därmed inte sagt att ett vårdsystem som blandar offentlig finansiering med privata försäkringar är riskfritt.
Efter Dagens Nyheters granskning, och en högljudd debatt där bland annat företrädare för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet krävde förbud mot privata sjukvårdsförsäkringar, gav regeringen Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att titta närmare på frågorna.
I deras rapport, som släpptes i veckan, pekar man på att försäkringarna på sikt kan innebära en mer ojämlik vård, och att den snabbare vård som försäkringspatienter får inte alltid beror på högre vårdbehov.
Det ska man ta på allvar. Samtidigt är medicinsk prioritering inte så enkelt som det låter. Som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys skriver finns det i vissa fall en risk att patienter med lägre behov går före, oavsett finansieringsform, eftersom det har att göra med hur verksamheterna är organiserade, patientvald väntan, inställda besök och mycket annat.
Några perfekta kösystem finns inte.
Man kan inte heller bortse från de nyttor som de privata försäkringarna innebär. När folk kommer snabbare tillbaka till jobbet i stället för att fastna i de offentliga vårdköerna gynnar det hela samhället. En dansk forskningsstudie har visat att privata vårdförsäkringar frigör resurser i den offentliga vården.
Dessutom måste man komma ihåg vad de privata vårdförsäkringarna ger uttryck för: en gradvis minskande tillit till den offentliga vården.
Så länge vårdköerna fortsätter att växa och politiken är oförmögen att reformera vårdsystemet kommer den utvecklingen att fortsätta. Det, snarare än förbud mot vårdförsäkringar, är något svenska politiker måste ta tag i.
Joakim Broman, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån