Försvarsberedningens ordförande, Björn von Sydow, presenterar slutrapporten under en pressträff i Rosenbad.
Året var 2000 och Ångermanlandsbrigaden (NB21), där jag arbetade som officer, lades ner som en följd av det aktuella försvarsbeslutet. Detta hade föregåtts av omfattande protester, där Sollefteåborna gick man ur huse för att visa sitt missnöje med politikernas beslut.
Plötsligt blev det tydligt hur mycket Försvarsmaktens närvaro i staden faktiskt betydde.
På Officershögskolan några år tidigare betraktades fortfarande Ryssland som det stora hotet och vi gjorde taktiska spel där en invasion över den östra landgränsen var ett troligt scenario.
Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna. Det säkerhetspolitiska hotet mot Sverige betraktades inte längre som särskilt påtagligt och invasionsförsvaret avvecklades till förmån för ett insatsförsvar. Och i en av de gamla kasernerna, där jag för två decennier sedan visiterade soldaternas rakning och skoputs, inryms i dag Sollefteå gymnasium.
Mer militär ger Arvidsjaur nya jobbÄven i Arvidsjaur har man erfarenhet av en regementsnedläggning. Det var den 31 december 2004 som Norrlands dragonregemente (K 4) avvecklades och senare ersattes av en utbildningsbataljon som inordnades i Norrbottens regemente.
Men nu ser det ut som att K4 kan återuppstå. Även i Sollefteå kan militär personal snart åter synas i staden.
"Vi bör samtidigt ta detta med en stor dos allvar och faktiskt även oro."
Det framgår i den rapport som Försvarsberedningen lämnade till försvarsminister Peter Hultqvist i tisdags.
Men bör vi glädjas åt dessa besked?
Ja, visst kan vi glädjas åt de nya jobben, men vi bör samtidigt ta detta med en stor dos allvar och faktiskt även oro.
Läser man Försvarsberedningen så framgår tydligt orsakerna bakom denna strategiförflyttning.
Där framgår att det främst är Rysslands agerande mot Ukraina som har fått Sverige att förändra sin syn på den säkerhetspolitiska utvecklingen.
Man skriver att ”omvärlden bör basera sin planering på antagandet att den ryska ledningen under de kommande åren kommer att driva sina intressen med fortsatt intensitet och en ökande samordning av de medel som den förfogar över. […] Ryssland kan väntas fortsätta sin strävan att dominera länderna i sitt närområde […].
Något som konstaterades redan 2014 i Försvarsberedningens försvarspolitiska rapport där man skrev att ”det ryska agerandet befäster bilden av en statsledning med en ökande ambition att bygga upp Ryssland till en stormakt […].
Så visst bör vi glädjas åt att en ort som Arvidsjaur får nya arbetstillfällen. Det kommer betyda mycket för orten.
Vi bör också glädjas åt det faktum att politikerna tar det säkerhetspolitiska hotet på allvar och inte längre betraktar Försvarsmakten som ”ett särintresse”, som statsminister Fredrik Reinfeldt (M) sa 2013.
Men låt oss samtidigt komma ihåg orsakerna till att dessa nya jobb nu skapas.