Den globala marknadsekonomin har betytt ett ekonomiskt lyft för en betydande del av jordens befolkning.
Samtidigt har de ekonomiska klyftorna ökat i de flesta länder.
Aktuell forskning visar att dessa klyftor för med sig en del oönskade effekter. I Dagens Nyheter (31/12 2018) skriver psykologen Tor Wennberg om den ”eländeskatalog” som ökade klyftor medför. Han räknar bland annat upp kortare livslängd, högre brottslighet, sämre utbildningsresultat, ökad fetma och ökat drogmissbruk, sämre psykisk hälsa och mera mobbning.
Att ojämlikhet ”förgiftar de sociala brunnarna” är ingen ny insikt. Gamla testamentets profeter gick ofta till storms mot de rika som förtryckte de fattiga. Även de gamla grekerna, med Aristoteles i spetsen, var inne på samma tankegångar.
Tor Wennberg pekar i sin artikel på att människan genom hela sin utvecklingshistoria pendlat mellan två poler. Under vissa perioder har makthierarkier med social över- och underordning dominerat. Under andra perioder har samhällena baserats på mera jämlika och samarbetsorienterade relationer.
Nationalism och ”syskonet” religiös fanatism verkar vara på bred frammarsch runtom i världen.
Vår historia har alltså programmerat oss för både konkurrens och samarbete.
Frågan i dag är om balansen mellan dessa två poler håller på att gå förlorad.
Nationalism och ”syskonet” religiös fanatism verkar vara på bred frammarsch runtom i världen.
Det är ingen djärv slutsats att dra att detta beror på att balansen mellan konkurrens och samarbete håller på att gå förlorad. Det är också frågor som flitigt behandlas på kultur- och ledarsidor, men minst lika viktigt och intressant är det som händer på det individuella planet och som vi funderar mindre över.
Forskning tyder på att ekonomisk ojämlikhet i ett samhälle får konsekvenser på det individuella planet med lägre tillit människor emellan och ett lägre deltagande i förenings- och organisationsliv. Även den fysiska och psykiska hälsan påverkas av bristande jämlikhet.
Från det vi är mycket små strävar vi efter att tillhöra en social gemenskap. Denna strävan upphör aldrig. Att hamna utanför, oberoende av vilka orsaker, skapar alltid olust hos oss.
En viktig orsak till att människor känner denna olust, som påverkar oss på flera plan, är stora ekonomiska klyftor. Denna effekt kan märkas både hos rika och fattiga i ett land.
Jag tror därför att vi behöver stanna upp och tänka till innan vi springer alltför fort i det ekonomiska ekorrhjulet. Det kanske inte är den senaste statusprylen, eller ytterligare en utlandsresa, som gör att vi själva och/eller våra medmänniskor mår bättre.
I stället kanske vi skulle bjuda grannen på kaffe, bli aktivare i föreningslivet, gå oftare i kyrkan och delta i sociala aktiviteter där den ekonomiska statusen spelar liten eller ingen roll men där samhörigheten mellan oss människor kan stärkas.
Hans Marklund, präst