I november pågår mustaschkampen som samlar in pengar till forskning kring prostatacancer.
Mustaschkampen ska också sprida kunskap om sjukdomen och bilda opinion för tidig upptäckt och bättre tillgänglighet.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Det är också den cancerform som tar flest mäns liv. Drygt 10 000 drabbas varje år. I dag lever cirka 100 000 med diagnosen. 2 400 män dör varje år i prostatacancer. I Västerbotten är motsvarande siffra cirka 80. Det är sju gånger fler än antalet människor som dör i trafiken.
Trots att så många drabbas är sjukdomen förhållandevis eftersatt vad gäller systematisk organisation, resurser, forskning och tillgänglighet till vården.
Inom Norra sjukvårdsregionen, som omfattar Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län, är skillnaderna i tillgänglighet inte stora. Problemet är snarare väntetiderna. Region Västerbotten är sämst. Man når inget av målen enligt Cancerfondsrapporten 2019.
Många som hör av sig till sjukvården blir nekade provtagning. Det är i så fall anmärkningsvärt. Den som vill ta prov har rätt till det, ingen ska nekas.
Tidig upptäckt är helt avgörande för att kunna bli botad. För sen upptäckt leder till att tumören spritt sig och botande behandling är inte längre möjlig. Därför måste ett system för allmän screening införas – och det med det snarast.
Ett PSA-prov, ett enkelt blodprov, har varit möjligt att ta, men tillförlitligheten har inte alltid varit den bästa. Nu utvecklas nya systematiska diagnoser som ser mycket intressanta ut. Om organiserad prostatacancertestning införs nationellt uppskattar Prostatacancerförbundet att cirka 1 000 liv kan räddas varje år.
För bröstcancer finns ett nationellt screeningprogram där kvinnor i åldern 40 till 74 år erbjuds mammografi. För prostatacancer finns inte något sådant program. Orsaken är att metoderna för att upptäcka allvarlig prostatacancer hittills varit osäkra.
Men utvecklingen går fort framåt och regeringen driver på genom att rekommendera regionerna att se över och utveckla prostatacancertestningen.
Prostatacancer är en förrädisk sjukdom på så vis att den inte ger några symtom förrän den är långt framskriden. Alltför många fall – 1 800 varje år – upptäcks för sent. Då bara bromsande behandling erbjudas. Nya läkemedel som förlänger livet finns – men de är mycket dyra.
Ett nationellt program för prostatacancertestning skulle inte bara förebygga onödigt lidande och för tidig död utan också bidra till att minska de höga kostnaderna för de nya läkemedlen. En mer proaktiv strategi med PSA-prov skulle tillsammans med nya metoder kunna minska dödligheten med 30–40 procent, det vill säga rädda 1 000 liv varje år.
Fram till att en allmän organiserad screening införs anser vi att det är bra om en samordnad försöksverksamhet med organiserad prostatacancertestning införs i Västerbotten. Där kan män i en viss ålder får information om sjukdomsrisken och möjligheter till provtagning under organiserade former.
Region Västerbotten har fått 400 000 kronor av regeringen för att utreda former för en mer organiserad testning av prostatacancer. Dessa medel borde resultera i att någon form av försök införs.
Vi ska inte ha någon långbänk i denna fråga utan snabbt komma igång med organiserad kallelse så att vi kan rädda minst ett 30-tal liv i Västerbotten varje år.
Olle Edblom (C), ledamot i regionfullmäktige Region Västerbotten, styrelseledamot Prostatacancerföreningen Betula, Umeå
Marianne Normark (L), ledamot i regionfullmäktige Region Västerbotten, styrelseledamot Prostatacancerföreningen Betula, Umeå