Vindkraften hotar både djur och natur

Debatt. Djuren och den känsliga norrländska naturen, friluftslivet samt minnet av de som levt där för länge sedan är Västerbottensborna och allas vårt kulturarv.

Foto: Foto: Ledarredaktion

Not Found2016-07-08 05:58
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag har djupa rötter i Västerbotten då min släkt har levt där i generationer. Vi är ättlingar till Zachris Nilsson och har därför anor i den stora författarsläkten i norr.

Som barn brukade jag följa med min mormor och morfar till Klöverberget där vi plockade bär. Morfar var inte förtjust i bärplockning men hade med sig sin kikare och tittade på traktens fåglar, kungsörnen var en av dem.

I skymningen kunde man se fladdermössen flyga kors och tvärs över himlen i sitt sökande efter insekter. En enda fladdermus kan äta 7 000 myggor under en natt och är alltså en stor hjälp mot myggplågan.

Vi åkte även till Fällfors för att se laxarna vandra upp i älven för att leka. Fällfors var min morfars födelseort. Hela området har ett rikt djur- och kulturliv och är en fantastisk naturupplevelse som lockar många turister – vilket är en viktig näring för de bofasta. Detta är Västerbottensbornas och alls vårt arv och måste bevaras.

Sedan urminnes tider har dock befolkningen i Västerbotten fått vänja sig vid att deras jord skövlas och de berövas sitt kulturarv när naturen exploateras. Överallt i skogen gapar kalhyggen likt öppna sår i landskapet. Gruvdrift förgiftar jorden.

Militära fordon har haft övningsplatser för flygplan och andra farokoster som haft påverkan på den känsliga naturen. Forsarna exploateras med kraftverk och sjöar och våtmarker torrläggs.

Många av företagen är utländska, de exploaterar naturen medan pengarna hamnar i Stockholmsområdet eller utomlands.

Det senaste påhittet är byggnationer av vindkraftverk.

Den 21 juni hölls ett möte i Stavaträsk bygdegård för att informera om ett eventuellt bygge av en vindkraftspark på Klöverberget i närheten av bland annat Fällfors. Information om detta finns att läsa på företagets hemsida www.wpd.se.

Wpd är ett tyskt företag med kontor i Stockholm. De planerar att sätta upp 19 vindkraftverk som är 250 meter höga. Med kontor i Stockholm kommer de inte själva att drabbas av miljöpåverkan som ljud, skuggor, förstörd mark och landskapsbild.

Att naturlivet blir förstört och hotade djurarter förlorar sina bomiljöer och dödas av vindkraftverkets rotorer är kanske inte så viktigt för dem. Att de bofasta förlorar intäkter då turistnäringen störs av förödelsen i naturen berör nog inte dem på kontoret i Stockholm.

Enligt Wpd finns det varken större fåglar eller fladdermöss på Klöverberget, men detta stämmer inte. Att det finns fladdermöss har jag själv sett med egna ögon. Ett kungsörnsrevir kan vara mycket stort, boet behöver alltså inte vara inom själva parkområdet för att fåglarna skall ha ett revir där.

Även om det inte finns kungsörnar i närheten så behöver deras ungar hitta nya revir och unga, oerfarna fåglar löper större risk att dödas av vindkraftverkens rotorer.

För att kunna bygga och underhålla vindkraftverken kommer dessutom skogen runtomkring att avverkas och vägar att anläggas. Enligt Wpd kommer vägarna till de 19 vindkraftverken att vara fem meter breda med en hindersfri, avverkad yta på båda sidor.

Det handlar om lastbilar, lyftkranar, traktorer och andra tunga fordon som förutom att de skövlar skogen kommer att köra sönder landsvägarna.

Vem kommer att betala för det?

Hela naturen kommer att skövlas och påverka våtmarkerna som är en viktig jaktmark för bland annat rovfåglar. Här kan även finnas lämningar från svunnen tid i form av odlingsmarker, sildiken, hässjor och hölador.

Enligt Wpd finns inga kulturhistoriska lämningar i området, men inte heller detta stämmer. I riksarkivets samlingar finns till exempel en bouppteckning från 1874 efter en Olof Persson i Mittliden.

I Tvärliden fanns det mycket folk. Här finns bland annat bouppteckningar från Carl Petter Bergmark 1881 och i folkräkning 1815 bodde där en nybyggare som hette Carl Bergsmark med sin hustru Johanna och deras tre barn. Jag har då bara sökt som hastigast.

Ännu en gång vrider Wpd på sanningen för att driva igenom sina planer. I deras informationsblad står att i Riksantikvarieämbetets databas finns inga fornlämningar registrerade i området. Men det som finns registrerat i Riksantikvarieämbetets arkiv är fornlämningar som har hittats.

Det är alltså inte samma sak som att det inte finns några fornlämningar.

I Rörträsk, Kåge, bor Thomas Brännström. Hans familj har bott där i många generationer. I riksarkivets databas har jag spårat hans släkt till Petter Brännström 1854, men släkten har funnits där längre.

Thomas Brännström var med på informationsmötet i Stavaträsk och säger att det var ett stort motstånd mot projektet. De boende ställde många frågor som Wpd hade mycket svårt att svara på. Den vackra utsikten med sjön och skogen i bakgrunden kommer att förstöras om projektet genomförs.

Thomas Brännström känner att detta kommer att drabba honom hårt. Samtidigt anar jag en uppgivenhet som jag känt så många gånger när jag talar med folk på landsbygden; att ekonomiska intressen går före de boendes och att storstaden alltid prioriteras framför landsbygden.

”Vad kan man göra?”, får jag ofta höra.

Men visst kan man göra något. Även i Stockholm finns det problem med skövling av natur och kulturintressen. Just nu pågå en kamp mot starka ekonomiska intressen som vill riva historiska, anrika byggnader. Ett exempel är bygget av Nobelhuset vid Blasieholmen.

Motståndet mot detta är stenhårt och folk har mobiliserat grupper som bland annat demonstrerar och uppvaktar myndigheter. Detta har gått så långt att till och med kungen och en rad kulturpersonligheter öppet kritiserat bygget. Detta är Stockholmarnas och allas vårt kulturarv och måste värnas om.

På samma sätt är djuren och den känsliga norrländska naturen, friluftslivet samt minnet av de som levt där för länge sedan Norrlänningens och allas vårt kulturarv. Vi måste organisera oss och kämpa emot, naturen tillhör oss.

För folk som är boende i området är dokumentation av skyddade och rödlistade arter ett bra sätt. Tala med de gamla som minns det förgångna. Tala med jägare, fiskare, naturintresserade och turister. Dokumentera allt och skicka till myndigheterna.

Irene Kimanius, Västerhaninge

historiker och författare

Källor:

- http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/djur%20och%20natur/Naturinventeringar/6_2004%20V%C3%A5tmarker%20i%20Norrbottens%20l%C3%A4n/6_2004_Vatmarker_Kap_5_8.pdf

- http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/daggdjur/fladdermoss.169.html

- http://www.viltskadecenter.se/images/stories/Publikationer/resultat_inventering_kungsorn_sverige_2014.pdf

- http://www.wpd-sweden.com/se/aktuella-projekt/landbaserad-vindkraft/kloeverberget.html

- https://sok.riksarkivet.se/svar-digitala-forskarsalen

undefined
Läs mer om