Den 16 januari i år sände SVT i ”Uppdrag granskning” ett program där Rädda Barnen påstås beskriva barnfattigdom som att barn går hungriga eller utan varma kläder. Någon sådan definition har Rädda Barnen aldrig använt. Reportern utgår från en nedlagd kampanjfilm som Rädda Barnen tagit avstånd från. Rädda Barnen har också vid flera tillfällen informerat reportern om hur vi definierar barnfattigdom.
Barnfattigdom är ett begrepp som kan uppfattas och tolkas olika. Man kan välja ett flertal begrepp för att beskriva den vardag som många barn i dagens Sverige lever i: ekonomisk utsatthet, dåligt ställt, ont om pengar, på marginalen, knapp ekonomi eller resurssvaghet. Men faktum kvarstår. Oavsett vad vi kallar dessa missförhållanden får många barn inte sina rättigheter och behov tillgodosedda på grund av familjens ekonomiska situation.
Sverige har ingen officiell definition av fattigdom men har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter. Därmed har Sverige förbundit sig att utifrån sina yttersta resurser se till att alla barn har en skälig levnadsstandardsamt och att inget barn ska diskrimineras på grund av föräldrarnas ekonomiska situation.
Rädda Barnen har tillsammans med forskaren Tapio Salonen tagit fram en definition för att kunna mäta skälig levnadsstandard för barnfamiljer i Sverige. Den består av två delmått: barn i familjer som får försörjningsstöd eller familjer som har låg inkomststandard enligt officiell statistik. Det innebär i realiteten familjer som lever på marginalen med mycket knappa resurser. Indexet bygger på ett absolut mått vilket innebär att inkomster under en viss politiskt beslutad miniminivå räknas som fattigdom. Måttet är inte beroende av inkomstskillnaderna i landet.
Forskning visar att ekonomisk utsatthet kan leda till utanförskap och diskriminering, som riskerar att följa med barnen in i vuxenlivet. Barn som växer upp i familjer med knappa resurser löper ökad risk för att bli utsatta för våld och mobbning. De har i högre utsträckning än andra sämre resultat i skolan, sämre hälsa och färre möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid. Det får helt enkelt inte samma möjligheter som andra barn.
I en ny rapport från Rädda Barnen ”På marginalen – vardagen bakom barnfattigdomsstatistiken” beskriver barn och unga med egna ord hur deras vardag begränsas av bristande ekonomiska resurser. Barn som Rädda Barnen träffar vittnar om att de sjukskriver sig från klassutflykter, tackar nej till kalas, avstår från att berätta för föräldrarna att cykeln har gått sönder och undviker att ta hem kompisar. Vi möter familjer som gör sitt yttersta för att få vardagen att gå ihop, och som prioriterar mat på bordet och vinterkläder. Barnen är ofta väl medvetna om familjens ekonomiska situation och måste ta ett stort ansvar för att hantera sin vardag.
Rädda Barnens statistik har av ”Uppdrag granskning” blivit ifrågasatt på ett oegentligt sätt. Siffrorna om cirka 240 000 barn i ekonomisk utsatthet, det vi kallar barnfattigdom, bygger på svensk offentlig redovisning. Det framgick inte på något sätt av programmet.
Rädda Barnen är en barnrätts- och påverkansorganisation med uppdrag att verka för att varje enskilt barn ska få sina rättigheter tillgodosedda enligt Barnkonventionen. Vi gläds åt det politiska genomslag barnfattigdomen har fått och kommer fortsätta att kämpa för en seriös dialog om barnfattigdom – både offentligt och i våra egna verksamheter.
Bengt Lagerkvist
ordförande Rädda Barnens distrikt Västerbotten och ledamot av Rädda Barnens riksstyrelse