Klimatförändringarna håller på att bli en av världens största rättvisefrågor.
Det är vi rika länder i nord som står för den stora delen av utsläppen av växthusgaser samtidigt som det är de fattiga länderna i syd som får ta de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna.
Jordens klimat håller på att bli allt mer extremt, och 2016 blev det varmaste året sedan mätningarna började 1880, enligt den årliga rapporten från Meteorologiska världsorganisationen (WMO).
Enligt rapporten gick 2016 till historien med flera oroväckande rekord med extremtorka, arktiska värmeböljor, krympande havs- och inlandsisar och stigande havsnivåer.
Naturkatastrofer kostade fem–sex gånger mer under detta sekels första tio år än på hela 1970-talet, enligt en annan WMO-rapport. Kostnaderna låg på ofattbara 7 450 miljarder kronor, vilket motsvarar nästan två gånger Sveriges årliga BNP.
I Sverige upplever vi förvisso mildare och kortare vintrar och mer nederbörd, som en effekt av klimatförändringarna, men det är inte här som vi ser de stora effekterna av de globala uppvärmningarna.
Det är framförallt de sydligare länderna som drabbas av den globala uppvärmningen med försämrade skördar, försämrad livsmedelssäkerhet, fler översvämningar, fler orkaner och mer torka.
Samtidigt visar Klimatbarometern för 2017, som gjorts av Sifo på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, att enbart 42 procent av Sveriges befolkning tror att deras livsstil påverkar människor som bor i länder med hög fattigdom. Det är förvånansvärt lite.
Tydliga tecken talar för att vi måste ställa om vår livsstil. WWF:s senaste ”Living Planet Report” visar att vi överkonsumerar jordens resurser år efter år. I dag skulle vi behöva 4,2 jordklot om hela jordens befolkning anammade samma livsstil som vi har i Sverige.
Vårt ekologiska fotavtryck – av vilket över hälften är klimatrelaterat – måste minska i stället för att öka.
I Sverige minskar klimatutsläppen, vilket är jättebra, men tar vi med den påverkan vi har genom konsumtionen av varor som tillverkas utanför landets gränser ser bilden annorlunda ut. Visst leder vår konsumtion till arbetstillfällen – men i allt högre grad även till klimatförändringar, fattigdom, flykt och krig i andra länder.
Sveriges befolkning behöver komma ner från de cirka 11 ton koldioxidutsläpp per capita, som vi har i genomsnitt i dag, till cirka fyra ton till 2030.
Ska vi leva inom ramen för den enda planeten vi har, måste vi tänka om när det kommer till vad vi äter, hur vi reser, bor och shoppar.
Vill du vara med och bidra till en mer hållbar, rättvis och klimatsmart värld? Här är några tips som kan göra skillnad:
- Halvera din köttkonsumtion – ät mera vegetabiliska proteiner – så kommer du också att må bättre och hålla dig friskare, samtidigt som du gör en enorm insats för klimatet och miljön.
- Släng inte ätbar mat. I dag når en tredjedel av den mat som produceras aldrig fram till våra magar.
- Flyg mindre, semestra i Sverige i stället, eller åk tåg. Gå eller cykla kortare sträckor i stället för att ta bilen. Du sparar inte bara koldioxidutsläpp, du sparar också pengar och får mer motion.
- Minska miljöpåverkan från din konsumtion av prylar – dela, låna eller byt.
Vi kan som privatpersoner göra mycket genom våra vardagsval. Men om omställningen till en fossilfri värld ska bli möjlig är vi beroende av att de rätta politiska besluten fattas, de som gör det möjligt för oss att leva det efterlängtade och attraktiva klimatsmarta livet.
Och självklart måste vi alla göra vad vi kan för att uppnå en rättvisare värld där vi alla lever inom ramen för den enda planet som vi har.
Barbara Evaeus