En regional folkomröstning har aldrig genomförts i Sverige förut. Som medborgare är det viktigt att komma ihåg bakgrunden.
Grundproblemet är en misskött ekonomi under de senaste 20 åren. De förändringar som nu genomförs av Socialdemokraterna och Miljöpartiet under arbetsnamnet ”Projekt balans” är framförallt en ofrånkomlig konsekvens av långvarig avsaknad av politisk styrning och bristande ekonomiskt ansvarstagande.
Den nya socialdemokratiska ledningen med landstingsrådet Peter Olofsson i spetsen genomförde sparförslagen i ”Projekt balans” utan vare sig analys eller konsekvensbeskrivning. Besparingar som dessutom motiverades med att det är regeringens fel. Som medborgare är det viktigt att komma ihåg att det är ett lokalt ansvar att organisera och finansiera hälso- och sjukvården genom landstingsskatten.
De försämringar som sker i sjukvården drabbar hela länet. Länets sjukhus har det tufft med färre vårdplatser och högre arbetstempo för personalen. Det är vårdplatsminskningar där de mest sjuka äldre drabbas hårdast. Primärvården har fått ett ännu större åtagande med 15 000 nya besök som ska klaras av trots att var tredje distriktsläkartjänst är vakant. Den tuffaste försämringen för medborgarna har dock skett i inlandet där akutvårdplatser försvunnit från sjukstugorna och ambulansen i Åsele dragits in.
Allianspartierna i landstinget prioriterade annorlunda. Fokus på våra kostnadsreduceringar gick ut på att värna den direkta vården och i stället spara på det som inte är sjukvård. Vårdplatsneddragningarna var inte lika omfattande, däremot föreslogs neddragningar på administration, centrala anslag, projekt och Region Västerbotten. I alliansens alternativa förslag till ”Projekt balans”, samt i samband med den senaste budgeten diskuterades, prioriterade vi bland annat akutvårdsplatser i inlandet och ambulansen i Åsele.
Försämringarna av sjukvården i Västerbotten resulterade i att länets invånare sa ifrån i det så kallade Doroteaupproret/Folkinitiativet. Framförallt handlar det om en känsla av uppgivenhet, där landstinget minskar på basal akutsjukvård och därmed bidrar till att vi inte har en rättvis och tillgänglig vård i hela länet.
Kärnan i den representativa demokratin är att de folkvalda politikerna lyssnar på sina väljare och förvaltar det förtroende som ges vid de allmänna valen. En konsekvens av att inte ta det ansvaret är att väljarna har möjlighet att vart fjärde år rösta bort de ansvariga politikerna. Nu har lagstiftningen förändrats och möjligheten att genomföra folkomröstningar förstärkt. Det är en demokratisk rättighet som är inskriven i grundlagen och något som samtliga politiker har att förhålla sig till.
Alliansen har lyssnat på det initiativ som väckts för åstadkomma en folkomröstning och anser att det är rimligt att ansvarspröva den politiska majoriteten utifrån den frågeställning som de själva väckt. En frågeställning som 24 000 länsbor skrivit under på och som beskriver de försämringar som skett av sjukvården – inte bara i inlandet utan i hela länet.
Alliansen föreslår att folkomröstningsdagen blir i samband med de allmänna valen 2014. Eftersom folkinitiativet uttryckt att val av valdag är upp till den politiska majoriteten, att lagstiftningen inte reglerar när i tid valet ska ske samt att en förtida valdag ger upphov till extra kostnader på cirka 10 miljoner kronor är det rimligt att valdagen sker i samband med landstingsvalet den 14 september 2014. Det valet är trots allt bara ett år bort.
Om folkomröstningen hålls i samband med de allmänna valen underlättas ett högt valdeltagande. En annan fördel är att inlandssjukvården blir en av många viktiga valfrågor i ansvarsprövandet av den politiska majoriteten.
Nicklas Sandström(M)
oppositionslandstingsråd Västerbottens läns landsting
Marianne Normark(FP)
gruppledare Västerbottens läns landsting
Olle Edblom(C)
gruppledare Västerbottens läns landsting
Birgitta Nordvall(KD)
gruppledare Västerbottens läns landsting