För företagare finns det i semestertider anledning att vara extra vaksam. Vikarier i receptionen, mindre bemanning på ekonomiavdelningen och kanske lite lägre vaksamhet skapar möjligheter för kriminella att begå brott mot företag genom fakturabedrägerier (bluffakturor). När du tar semester är de kriminella aktörerna bakom bluffakturorna som mest aktiva.
Ett fakturabedrägeri på 10 000 kronor kan vara förödande för ett litet företag. Ändå har frågan fått begränsad uppmärksamhet eftersom skadeverkan är begränsad i de större företagen. Omfattningen är stor och verksamheten omsätter cirka 1,2 miljarder kronor. Tidigare har systematiken i denna brottslighet riktad mot företag inte gjorts synlig. Men det är en organiserad brottslighet – inte sällan med kopplingar till annan grov kriminalitet.
För att motverka bedrägerier finns flera viktiga samarbeten. Bedrägeriguiden lanserades nyligen där Företagarna, Svensk Handel, Polisen och stiftelsen.se gemensamt ger konkreta tips mot bedrägerier på nätet. Inför sommaren trappar vi nu upp flödet för att förbättra informationen till företagare om hur man skyddar sig mot bluffakturor.
Bedragarna är skickliga på att röra sig i ett juridiskt gränsland där det kan vara svårt för den drabbade företagaren att bevisa fakturabedrägeriet. Bedrägerimetoderna ser olika ut.
Ett vanligt tillvägagångssätt är att bedragaren tar en första kontakt och ger sken av att ha en tidigare relation till företaget. Bedragaren ringer till företag och säger sig vilja ”förnya” ett tidigare abonnemang eller kontrollera tidigare kontaktuppgifter. Inte sällan spelas en del av telefonsamtalet in för att kunna målas upp som bevis till styrkande av bedragaren och företagets avtalsrelation, allt i syfte att förmå företaget att betala den kommande fakturan.
En annan metod är att bedragaren skickar ut ”erbjudanden” som framstår som kostnadsfria men i realiteten kostar pengar. Det förekommer även att bedragaren har egna inkassobolag som gärna tar sig an bluffakturorna när seriösa inkassoföretag vägrar.
Drabbade företagare står ofta inför en lång juridisk process. En process som i värsta fall kan sluta med en oviss och kostsam domstolsprocess eller med en betalningsanmärkning som kan skapa problem gentemot banker eller i andra affärsrelationer. Tyvärr är det många företagare som väljer att betala, då fakturan ofta är betydligt mindre kostsam än arbetet med att slippa den.
Ett snabbt och konsekvent agerande från myndigheternas sida för att utreda och beivra brott är grundläggande för att nå resultat. Företag själva kan göra mycket för att minska risken att bli utsatt genom att säkra rutiner för beställningar och betalning. Även i små företag bör man ha rutiner för hur företaget ska hantera inkommande samtal för att försvåra för bedragaren, inte minst under sommarmånaderna då det ofta finns oerfaren personal i företaget. Man kan också eftersträva att ha tydliga checklistor eller rutiner för attestering och kanske en lista på godkända gironummer för att förebygga felaktiga betalningar.
Om bluffakturan kommer i brevlådan eller per e-post bör en företagare: - Stryka ett streck över fakturan och skriva ”Bestrider betalningsansvar på grund av att avtal ej föreligger”.
- Finns det en risk att ett avtal ofrivilligt har ingåtts, till exempel genom att säljaren lurats, kan företagaren skriva ”Bestrider betalningsansvar” eventuellt ”Avtal är ingånget genom ett vilseledande från er sida och avtalet är därför ogiltigt enligt 30 § avtalslagen”.
- Skicka bestridandet på ett sätt som du kan bevisa i efterhand, exempelvis fax, e-post eller rekommenderat brev till avsändaren.
- Polisanmäl, falska fakturor är försök till bedrägeri.
- Den som har fått en bluffaktura kan även hjälpa till och varna andra företagare genom att anmäla bluffakturan till Svensk Handels varningslista på internet.
- Viktigast av allt, finansiera inte kriminalitet – betala inte bluffakturor.
Mer kunskap, tydliga rutiner och en vana att polisanmäla hos företagen underlättar ett systematiskt brottsbekämpande arbete från myndigheternas sida och försvårar för fakturabedragarna att verka. Under lång tid har brottslighet riktad mot företag negligerats, med låg risk för upptäckt och låga straffsatser.
Brott mot företaget är ett hot inte bara mot företagaren, utan även mot företagens förmåga att växa, anställa och skapa intäkter. Att bekämpa dessa brott är ett gemensamt intresse för hela samhället och det är hög tid att skärpa insatserna.
Torbjörn Halvardssonregionchef Företagarna Västerbotten