För 20 år sedan avreglerades elmarknaden i Sverige.
Ökad konkurrens skulle sänka priserna.
Men det blev precis tvärtom. Elnätsavgifterna har i genomsnitt ökat med 7,5 procent sedan förra året, och med 25 procent på fem år, visar en aktuell rapport från den så kallade Nils Holgersson-gruppen där Riksbyggen, HSB, Hyresgästföreningen och Sabo ingår. Dessutom visar den att det finns stora skillnader över landet.
Det kan skilja över 7 000 kronor mellan två likadana hushåll beroende på om man bor i Grums i Värmland eller i Ljungby i Småland.
Inte att undra på att många svenskar är både förbannade och oroliga och undrar hur de ska ha råd att betala de räkningarna. Särskilt om man råkar bo på en plats där marknaden sagt att det ska vara extra dyrt att slå på ljuset.
Det finns omkring 180 elnätsföretag i Sverige, men tre stora bolag dominerar: Vattenfall som höjt nätavgifterna med 11,2 procent sedan i fjol, Ellevio och Eon elnät som ökat sina priser med 9,5 respektive 9,3 procent. När stora aktörer som Vattenfall, Ellevio och Eon höjer elnätsavgifterna så får det konsekvenser för miljontals människor.
Bolagens högsta tillåtna avkastning regleras av Energimarknadsinspektionen.
Men elnätsbolagen är inte nöjda utan har flera gånger överklagat besluten för att kunna ta ut ännu högre avgifter.
Norrland och glesbygdsområdena drabbas värst. De senaste fem åren har till exempel elnätspriset i Sundsvall och i Ånge stigit med över 30 procent och i Berg i Jämtlands län med så mycket som 40 procent.
Den rödgröna regeringens energiöverenskommelse med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har inte lyckats presentera något svar på de stigande elnätsavgifterna. Trots att både vanliga hushåll och svensk industri skulle drabbas hårt av ytterligare höjningar väljer man att låta marknaden sköta saken.
Det krävs politiskt ansvar för att motverka dessa orimliga prishöjningar. Vänsterpartiet vill att ellagen ändras. Företagen ska inte kunna chockhöja priserna och det håller inte att de regelbundet använder sig av rättsväsendet som ett verktyg för att kringgå systemet.
Det är inte acceptabelt med så stora skillnader i nätavgifterna mellan stad och land, mellan regioner och mellan olika bolag. Stegrande elnätsavgifter drabbar inte bara hushållen utan slår även mot industrin och därmed i förlängningen även mot jobben.
Vi vill se en sammanhållen energipolitik med ett stopp för extrema prishöjningar där elnätsavgifterna inte skiljer sig nämnvärt över landet.
Människor i Grums och i Ånge ska inte behöva betala mer för samma produkt bara för att de bor i ett område där elföretagen har valt att maximera höjningarna. Elnätet är en angelägenhet för hela Sverige.
Det är tydligt att elmarknaden behöver göras om i grunden. Elproduktionen behöver ses som en del av Sveriges infrastruktur. Regeringen bör därför utreda möjligheten att göra det svenska elnätet samhällsägt.
Birger Lahti(V)
riksdagsledamot för Norrbottens län och energipolitisk talesperson
Håkan Svenneling(V)
riksdagsledamot för Värmlands län och landsbygdspolitisk talesperson
Bore Sköld