Att regelbundet få brösten röntgade och undersökta för att upptäcka bröstcancer är en självklarhet.
Ingen ifrågasätter att alla kvinnor i Sverige erbjuds mammografi, en enkel undersökning som sedan den kom igång för ungefär 30 år sedan har räddat livet på tusentals kvinnor genom att cancern upptäckts i ett tidigt skede.
När det gäller tarmcancer, som drabbar 6 000 svenskar varje år, och som är den näst mest dödliga cancerformen i Sverige, finns motsvarande undersökningsmetoder tillgängliga för att kunna upptäcka en eventuell cancer tidigt.
Men det går trögt att införa en allmän provtagning, trots att Socialstyrelsen redan 2013 slog fast: ”Ett nationellt screeningprogram beräknas minska dödligheten i tjock- och ändtarmscancer med 15 procent eftersom prognosen är mycket god om sjukdomen upptäcks tidigt. Det innebär att sjukvården skulle kunna rädda ungefär 300 liv varje år”. Det innebär i sin tur 1 500 räddade liv för åren 2013 till 2017.
Men under de år som gått sedan Socialstyrelsen kom med sin starka rekommendation om tarmcancerscreening erbjuds fortfarande inga sådana undersökningar i 19 av 20 landsting. Undantaget är Region Stockholm-Gotland.
Screening för tarmcancer har redan införts i många länder. Förklaringen är förstås de stora positiva effekterna av en tidigt upptäckt cancer. 80 till 90 procent av de patienter som kommer i tid kan opereras framgångsrikt. Många blir friska och kan gå tillbaka till ett normalt liv igen.
I dag finns också goda möjligheter att med behandling bromsa upp sjukdomsförloppet och förlänga livet även för patienter med spridd tarmcancer.
Varför går det då så långsamt att införa screeningprogram i Sverige?
Kan det vara så att samhället, vården, allmänheten, ja, vi alla ser på sjukdomarna lite annorlunda?
Finns det någon skillnad på hur mycket vi satsar på till exempel bröstcancer jämfört med tarmcancer?
Patienter med tarmcancer är i allmänhet äldre och inte lika röststarka i debatten.
Region Stockholm-Gotlands screeningprogram startade 2008 och omfattar alla mellan mellan 60 och 69 år. Screeningen baseras på ett test av blod i avföringen och tarmkameraundersökning (koloskopi). Provtagningsmaterial skickas ut för hemprovtagning.
Att det är denna åldersgrupp som erbjuds testet beror på att 75 procent av dem som får sjukdomen är över 65 år. Fem procent är under 50.
Det pågår en nationell studie för att utvärdera och samla in erfarenheter från olika testmetoder. Här deltar de övriga 18 landstingen med 200 000 testpersoner involverade. Studien beräknas vara avslutad 2019.
Vi förutsätter att de 18 landsting som deltar i studien är i full gång med förberedelserna så att allmän tarmcancerscreening kan på börjas i samman stund som studien avslutas. Vi vet sedan fyra år tillbaka att det, enligt Socialstyrelsen, handlar om 300 räddade liv varje år.
Bo Karlsson