Kvinnlig omskärelse eller könsstympning är en gammal sedvänja som praktiserats i flera tusen år.
Beräkningar visar att så många som två miljoner flickor i åldrarna fyra till elva år könsstympas varje år.
I dag räknar man med att cirka 200 miljoner kvinnor har utsatts för någon slags könsstympning.
Även om detta har förekommit under många år är det fortfarande ett område där mer kunskap behövs. Socialstyrelsen menar att det i Sverige finns så många som 38 000 kvinnor som genomgått någon form av stympning. För dessa kvinnor kan en graviditet och en förlossning innebära stora risker.
Kristdemokraterna lyfte frågor om just detta vid senaste landstingsfullmäktige. Till vår glädje fick vi ett positivt gensvar.
Svaret blev att vårdpersonal fortlöpande får information och utbildning om könsstympning och dess risker. Dessutom kommer det att under hösten ges en föreläsning om kvinnlig könsstympning och hur man kan samarbeta inom vården och socialtjänsten. Föreläsningen ska vara öppen för alla personalkategorier inom primärvården.
Det är inte bara riskerna vid graviditet och förlossning som ska uppmärksammas. Könsstympning på kvinnor är ett övergrepp och en form av våld som fler bör få kunskap om.
Staten har under 2016 betalat ut utvecklingsmedel till kommuner och landsting för arbete mot våld i nära relationer. För Västerbottens landstings blev det cirka en miljon kronor i bidrag.
Vi vill inte att landstinget ska begränsas i uppfattningen om vad våld i nära relationer är.
Därför bör könsstympning definitivt vara en del av arbetet nu och i framtiden.
Birgitta Nordvall