Sparkar och slag från den som man har kär. Det låter som en paradox men är verklighet för många. Ungefär 17 kvinnor mördas varje år av en närstående man. Den farligaste tidpunkten är när hon lämnar mannen. Drygt 40 procent av alla kvinnor som dödats i nära relationer har dödats i samband med en separation från gärningsmannen. Mäns våld mot kvinnor är det yttersta uttrycket för bristande jämställdhet.
Många gånger pågår våldet under lång tid. Det bryter ner den som utsätts. Men det drabbar även dem som inte kan lämna hemmet, barnen. Insatserna för utsatta har ökat, men det finns fortfarande mycket att göra, bland annat vad gäller samordningen mellan myndigheter.
För ett år sedan utsåg regeringen Carin Götblad, tidigare länspolismästare i Stockholm, till Sveriges första nationella samordnare för våld i nära relationer. Hennes uppgift är att komma med förslag, väcka debatt, stimulera samverkan och på andra sätt medverka till att arbetet mot våld i nära relationer utvecklas.
Alliansregeringen har också lämnat konkreta förslag som blivit verklighet nu i sommar. Förslagen innebär att brottet grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning omfattar fler brottstyper än tidigare. Förutom brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och sexualbrott, ska även skadegörelsebrott och överträdelse av kontaktförbud ingå. Straffminimum höjs från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader. Högre straff är långt ifrån ensamt lösningen på den här typen av brott. Men det är viktigt att straffen återspeglar brotten och att de tas på verkligt allvar.
Cirka 28 300 fall av misshandel mot kvinnor över 18 år anmäldes 2012. Drygt en fjärdedel av de kvinnor som uppger att de blivit misshandlade uppger att de blev det av någon närstående, enligt den nationella trygghetsundersökningen. Troligtvis är mörkertalet stort. Att anmäla en närstående kan få både ekonomiska och sociala konsekvenser. Finns det barn med i bilden finns också risken att de drabbas.
Att bli slagen av sin partner är en oerhörd kränkning som ofta upplevs som något skamfyllt. Att många inte anmäler brotten beror enligt en undersökning från Brottsförebyggande rådet (Brå) på rädsla för fortsatt och grövre våld, eller att bli mördad, samt rädsla för vad som ska hända med barnen. Våld ska i alla dess former mötas med krafttag. En del i detta är att lagstiftningen måste skydda den som utsätts, ett skydd som alliansen nu ytterligare stärker.
Caroline Szyber(KD) riksdagsledamot för Stockholms kommun, ledamot i justitieutskottet
Krister Hammarbergh(M) riksdagsledamot för Norrbottens län, ledamot i justitieutskottet
Johan Pehrsson(FP) riksdagsledamot för Örebro län, ledamot i justitieutskottet
Johan Linander(C) riksdagsledamot för Skåne län, vice ordförande i justitieutskottet