ILLUSTRATION: ANNIKA ERIKSSON
Besöksnäringen är världens största och snabbast växande näring. Den nationella strategin för svensk besöksnäring antogs 2010 och i denna formuleras en kaxig vision. Med fokus på hållbarhet ska vi fördubbla svensk besöksnäring på tio år. 2020 är besöksnäringen Sveriges nya basnäring. Resmålet Sverige är ett naturligt förstahandsval för den globala resenären. Näringen omsätter 500 miljarder kronor och erbjuder 35 exportmogna destinationer.
Destination Skellefteå arbetar för att långsiktigt stärka Skellefteåregionens attraktivitet som besöksmål och handelsplats, allt för att tillsammans med övriga intressenter överträffa den nationella strategins mål. För att nå dessa mål är en av de viktigaste framgångsfaktorerna ett gemensamt aktivt arbete med att stärka och utveckla destinationens utbud av reseanledningar – både enskilda och paketerade.
Jag anser att ett nytt kulturhus i Skellefteå utgör en viktig infrastruktur för att möjliggöra en turistisk utveckling i linje med uppsatta mål. Byggnaden som sådan är knappast lösningen utan det helt avgörande är vad byggnaden fylls med. Rätt innehåll kommer att locka besökare från både när och fjärran. Vad som är rätt innehåll är ingen enkel fråga att svara på, men en kombination av stora publikdragare och smala spetsiga upplevelser kanske är en väg att gå.
På många håll i landet, och ute i världen, har kulturhus byggts i kombination med kongressverksamhet, som en väg att ytterligare förstärka intäkterna för staden och optimera resursanvändningen. Det finns många lyckade exempel på denna typ av mulitfunktionella byggnader, men också exempel på hur dålig planering/projektering har lett till dåligt utformade lokaler för både kultur och kongress och som därmed inte tillfredsställer någon av intressenterna. Den initiala investeringen för denna typ av byggnad är måhända något högre, men förutsättningarna för en bättre totalekonomi över tid blir större.
Vad gäller resursanvändning är det så lyckligt att nationella och internationella kongresser oftast genomför måndag–torsdag kl 8–17 medan kulturens tidsmässiga behov i större omfattning finns på vardagskvällar och helger. Här ställs givetvis krav på mycket flexibla lokaler som disponeras utifrån någon form av likställighetsprincip, med andra ord kan det inte finnas en huvudhyresgäst som tränger undan annan verksamhet i de gemensamma lokalerna.
Ser jag på saken ur besöksnäringens perspektiv är ett centralt läge att föredra, nära befintliga hotell och med möjlighet till komplettering med ytterligare hotellkapacitet och restaurang i direkt anslutning. Självfallet är det också viktigt med tillgänglighet för alla kommunikationsalternativ, kollektiva som enskilda transportmedel.
En byggnad som fylls med bra innehåll av både kulturell och kommersiell karaktär kommer också att attrahera andra typer av etableringar i dess omedelbara närhet. De folkströmmar som skapas ger goda förutsättningar för handel och andra typer av affärsmässig verksamhet. På detta sätt kan också målet att hålla staden levande även efter kl 18 uppnås.
En utformning som leder till att vi attraherar besökare från andra kommuner, regioner och nationer ger många positiva bieffekter: - Ökad sysselsättning.
- Högre skatteintäkter.
- Bättre utbud av aktiviteter för Skellefteås invånare.
- Skapar stolthet och stärker Skellefteås platsvarumärke.
Den globala konkurrensen om besökare, såväl som invånare och företag hårdnar allt mer. Ska vi i Skellefteå lyckas bättre än omvärlden, anser jag att det krävs modiga och smarta satsningar för framtida utveckling. Ett kulturhus är en sådan satsning. En förutsättning är dock att besöksnäringen tillåts vara med i ett tidigt skede, först då kan en lyckad kombination med kongressverksamhet skapas.
Tillsammans kan vi nå målet, 80 000 invånare 2030.
Anders HellgrenDestination Skellefteå AB
Fotnot: Kulturhuset diskuterar du på Norran nya debattforum. Klicka på länken så kommer du dit norran.se/debattforum
