Efter helgens partikongress förklarade språkröret Gustav Fridolin (MP) vart de gröna vill ta Sverige: ”Att rösta på Miljöpartiet i nästa val är att rösta för ett annat samhälle.” (P1 Morgon 29/5 2016). Han efterlyste även mer konflikt i miljödebatten.
Ett sätt att åstadkomma både samhällsförändring och konflikt vore att införa den flygskatt som den rödgröna regeringen föreslagit. Miljöpartiet menar att det är ett bra exempel på grön skatteväxling.
Men 126 av 156 remissinstanser är kritiska till förslaget, liksom en majoritet i riksdagen. Många menar att regeringens underlag är för skralt för att fatta beslut i ärendet.
Branschorganisationen Svenskt Flyg bestämde sig dock för att komplettera materialet genom att studera erfarenheter från andra länder.
Flygskatt i olika tappningar har införts i Storbritannien, Tyskland, Österrike, Norge, Irland och Nederländerna, bland annat.
De två sistnämnda avskaffade den kort efter införandet på grund av dess stora negativa konsekvenser på ekonomin. Flyg- och resebolag samt flygplatser i Nederländerna beräknades ha förlorat 1,2 miljarder euro under det år skatten fanns. Förlusterna i Irland uppskattades till cirka en halv miljard euro.
Den svenska regeringens förslag ligger högre än ursprungsnivån i Österrike. Flygplatsen i Wien har sedan införandet 2011 haft en miljon färre passagerare per år – en kännbar minskning för det turismberoende alplandet. Landet har därför valt att halvera skatten.
Förutom hämmad jobbtillväxt drev den tyska skatten passagerare till flygplatser i omgivande länder, vilket medförde ökade utsläpp på grund av längre transporter.
Av de 100 miljoner ton koldioxid som Sverige släpper ut årligen skulle flygskatten sänka siffran med som mest 0,2 miljoner ton. Erfarenhet talar alltså emot effektiviteten av en flygskatt för såväl ekonomi som miljö.
Det finns betydligt bättre sätt att stimulera samhällsekonomin och företags miljöarbete. Går regeringen vidare med förslaget skulle dock Gustav Fridolin få rätt i att vi skulle få ett annat samhälle.
Sannolikt mycket fattigare och inte alls mycket renare.
Gustav Juntti
ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån
Men 126 av 156 remissinstanser är kritiska till förslaget, liksom en majoritet i riksdagen. Många menar att regeringens underlag är för skralt för att fatta beslut i ärendet.
