En stor utmaning för svensk sjukvård är att upprätthålla kompetensen bland vårdpersonalen. Inom flera områden råder brist på behörig personal, i synnerhet sjuksköterskor med specialistutbildning. Dessutom kommer många erfarna sjuksköterskor att gå i pension under kommande år. Därför är det viktigt att utbildningen håller hög kvalitet och att yrket är attraktivt. Det måste hela tiden komma in nya kompetenta sjuksköterskor i verksamheten, som får växa in i yrket i samspel med rutinerade kollegor.
På grund av den rådande läkarbristen finns redan nu tendenser att sjuksköterskor får ta över arbetsuppgifter som tidigare gjorts av läkare. Detta ställer ytterligare krav på specialistutbildade sjuksköterskor med fördjupade kunskaper.
För att få fler sjuksköterskor att vidareutbilda sig bör de få göra sin specialistutbildning betald på liknande villkor som läkare, som får göra sin specialiseringstjänstgöring (ST) under betald arbetstid. Som det ser ut nu verkar utvecklingen gå bakåt när det gäller sjuksköteskors benägenhet att vidareutbilda sig.
I dag kan en sjuksköterska bli tvungen att ta tjänstledigt och låna pengar för att finansiera sina studier. Det sammanlaga inkomstbortfallet kan bli nästan en kvarts miljon kronor, enligt beräkningar från Vårdförbundet. Den blygsamma löneökning som erhålls efter fullgjord utbildning kan innebära att en sjuksköterska får arbeta upp till 19 år innan vidareutbildningen har lönat sig. Det är knappast ett framtidsscenario som lockar till vidareutbildning.
Ett system med betald specialistutbildning för sjuksköterskor i likhet med läkarnas ST-utbildning ger inte bara fler sjuksköterskor till. Arbetsgivarna får också större möjlighet att planera för kompetensförsörjningen utifrån de behov av specialistsjuksköterskor de har inom sitt verksamhetsområde. Dessutom visar forskning att i verksamheter som har en stor andel specialistutbildade sjuksköterskor finns en bättre vårdkvalitet och därmed en hög patientsäkerhet.
Som kristdemokrater vill vi arbeta för att sjuksköterskor ska få rimliga ekonomiska villkor för sin specialistutbildning. Det handlar både om rättvisa och jämställdhet men framför allt om patientens trygghet och säkerhet. Vi förutsätter att frågan ligger högt upp på agendan i regeringskansliet. Politiker på olika nivåer måste ta ansvar för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning både på kort och på lång sikt för att patienterna även i framtiden ska få en säker och god vård.
Birgitta Nordvall(KD) gruppledare Västerbotten läns landsting
Lena Sandberg(KD) landstingspolitiker från Skellefteå