Kabul drabbades i förra veckan av flera sprängattentat i närheten av presidentpalatset; minst sju personer omkom i attackerna. Samtidigt miste åtta kvinnor och ett barn livet när en vägbomb exploderade i den södra delen av landet. Händelserna sker i samband med att Nato har påbörjat överlämningen till Afghanistans nationella säkerhetsstyrkor. Spänningen hotar tyvärr att stiga alltmer mellan de som vill ha demokrati, parlamentarism och frihet i Afghanistan och de som tar till våld inför valen som ska ske 2014.
Nyligen var en grupp kvinnor från Afghanistans parlament i Stockholm för att besöka sina svenska kvinnliga kollegor och diskutera formerna för det afghanska freds- och demokratiarbetet. Shukria Barakzai, Shinkai Karokail, Rangina Kargar och Rhiana Azad är alla erfarna afghanska demokratikämpar. Bakgrunden till mötet mellan de svenska och afghanska kvinnliga parlamentarikerna är en vilja att arbeta hårdare för kvinnligt deltagande i fredsprocessen, och för demokrati på alla nivåer i Afghanistan.
Efter flera år i det afghanska parlamentet har de sett hur behövlig demokratin är för landet, men också hur svår den är att upprätthålla. Kvinnorna i parlamentet utsätts ofta för hot och trakasserier av sina manliga kollegor, ändå kämpar de på: Shukria Barakzai har varit ordförande i parlamentets försvarskommitté, Rangina Kargar är genom sin relativa ungdom en stor förebild, Shinkai Karokail har djupa rötter i kvinnorörelsen och Rhiana Azad är ledamot i ett lokalt fredsråd.
Det som bär dem är deras övertygelse att demokratin kräver politiskt engagerade och starka kvinnor. Rapporter visar dock att långt ifrån alla kvinnliga parlamentariker kan arbeta fritt och oberoende. Risken för våld och hot från ”kollegor” och ute i samhället är fortfarande alldeles för hög. En av dem menade drastiskt att fred och demokrati inte bara kommer att falla ned från himlen, och inte heller med hjälp av utländska experter, drönare eller marinkårssoldater. Det är afghanerna själva som måste bygga sin fred och demokrati från grunden, och då kan kvinnorna inte längre utestängas.
Relationen mellan civilsamhälle, utbildning för kvinnor och demokratibygge är tydlig. Det är inte möjligt att skapa demokrati om bara 34 procent av kvinnorna är läs- och skrivkunniga. Varje flicka som placeras i skola och som avslutar sin grundläggande utbildning är en stor vinst för henne, familjen, hennes framtida barn och för hela samhället.
För att lyckas är FN-resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet ett av de mest kraftfulla instrumenten för att stärka kvinnor som fredsskapare och förändra bilden av kvinnor som enbart sårbara offer. Shukria Barakzai kommer att kandidera i nästa års presidentval. Förutom att arbeta för fria, rättvisa och allmänna val i Afghanistan 2014 verkar hon och de andra för att en kraftfull nationell åtgärdsplan ska upprättas utifrån FN-resolution 1325. Det är vad som krävs för att stärka kvinnornas roll i det afghanska samhället. Utan kvinnor kan det inte bli demokrati, utan demokrati blir det inte fred.
Lotta Hedströmordförande för Svenska Afghanistankommittén, tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet
Elisabeth Björnsdotter Rahm(M) riksdagsledamot för Västerbottens län, ledamot i Svenska Afghanistankommittén
Lena Asplund(M) riksdagsledamot för Västernorrlands län, tidigare ledamot i Svenska Afghanistankommittén
Carin Runeson(S) riksdagsledamot för Dalarna
Annika Eclund(KD) riksdagsledamot för Västra Götaland