Regeringen har i bred politisk enighet beslutat att erbjuda kommunerna statsbidrag för de nya karriärtjänsterna förstelärare och lektor. Tanken är att göra läraryrket mer attraktivt och bidra till bättre undervisning.
Men när de nya karriärtjänsterna för lärare nu införs över hela landet ser vi att många kommuner helt avstår att söka dessa pengar. Enligt siffror från Skolverket är det ett 20-tal kommuner som struntar i detta. Man kan fråga sig om de har rätt inställning till skolan och till lärarna.
Det är Lärarnas Riksförbund som fört fram och drivit kraven på karriärtjänster i många år. Meningen är att de öronmärkta pengarna från staten ska ge utvalda lärare högre lön. Vi är helt oförstående till hur kommuner kan välja att avstå från att söka och tacka nej till pengar man erbjuds.
Vissa kommuner menar att det skulle ta tid att utreda hur tjänsterna ska användas. Men det är undanflykter. Det finns tydliga riktlinjer från Skolverket med exempel på hur man kan använda det här, så något vidare utredande behövs inte.
Däremot är det nog flera kommuner som är rädda för att bli sittande med lärare med högre lönelägen än i dag, om bidragen slutar komma. Vilket också visar vilka låga ambitioner man har med skolan och lärarna.
Dessutom väljer flera kommuner att lägga fler arbetsuppgifter på de utvalda lärarna och kanske göra centraladministratörer av dessa lärare. Men det är fel och strider mot avsikten med hela reformen. Den är ett rakt och tydligt försök att få skickliga lärare att kunna göra lönekarriär. Det har inte varit möjligt under de snart 25 år som kommunerna ansvarat för skolan. Lärarnas löneläge har i stället pressats samman och särskilt lärare i grundskolan och på gymnasiet har drabbats.
Reformens avsikt är att pengarna ska gå till lärare som är skickliga i att undervisa i klassrummet. Lärarna ska kunna fortsätta med det de är duktiga på: att undervisa sina elever. Inte sättas bakom ett skrivbord på kommunhuset.
Om nu dels de 20 kommunerna fortsätter att inte ens söka pengarna, och om andra kommuner försöker förfela syftet med reformen, då har vi fått ännu ett tydligt exempel på att det kanske borde vara en annan nationell nivå som ska ansvara för skolan och lärarna. Jag hoppas att de ansvariga i kommunerna är beredda att tänka om. Det står mer på spel än bara lärarnas löneutveckling. Hela skolans framtid ligger i vågskålen.
Bo Janssonförbundsordförande Lärarnas Riksförbund
Fotnot: Enligt Skolverket har 20 kommuner inte sökt medlen för i år, bland dem Malå.