Tro är inte åsiktsgemenskap

Brist på kunskap om och respekt för religiösa uttryck genomsyrar mycket av offentligheten.

Not Found2013-05-27 06:17
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Fallet Omar Mustafa handlar inte bara om maktspel inom Socialdemokratin, mediedrev och islamofobi utan även om ett sekulariserat samhälles oförmåga att skilja på åsiktsgemenskap och trosgemenskap. Bara för att man bekänner sig till en viss tro innebär det inte att man ”köper” de åsikter som denna tro innebär. Till exempel har katoliker i Sydeuropa lägre födelsetal än Sverige, inte för att man lever i avhållsamhet utan för att man använder preventivmedel som påven fördömer.

Det finns ofta inga enkla samband mellan den tro man bekänner sig till och vilka åsikter man har i politiska frågor. Att det är så för kristna har vi lång erfarenhet av i Sverige, det finns ju kristna i alla riksdagspartier. Därför borde vi också inse att samma sak gäller för muslimer, hinduer, judar och alla andra trosbekännare.

Själv kan jag ibland uppleva större samhörighet med en from jude, eller en from muslim, än med en svensk ”hedning”, inte därför att det finns en åsiktsgemenskap utan därför att det finns en förundran och ödmjukhet inför tillvaron som jag kan känna igen. Politiskt kan jag ha större åsiktsgemenskap med den svenska ”hedningen”, men på det mänskliga planet kan jag ändå känna större samhörighet med andra trosbekännare.

Ritualer som bön, fasta, dop, nattvard med mera är identitetsskapande faktorer som går på djupet för oss som tar vår tro på allvar och som vi kan känna igen över religionsgränserna. Ett konkret exempel på detta upplevde jag i Tanzania när mullan i den stad vi bodde i kom till mig och bad om hjälp för hans son hade kommit hem från gymnasiet och sagt att när han läst naturvetenskap så hade han förlorat sin tro på Allah. Eftersom mullan förstod att jag också läst naturvetenskap så såg han mig som en naturlig allierad att prata med sonen.

Ska vi få våra nysvenskar att känna sig mer hemma i vår svenska kultur så behöver vi inse att tillhörighet till en viss trosgemenskap inte alls innebär någon automatisk uppsättning av åsikter. Den brist på kunskap om och respekt för religiösa uttryck som genomsyrar alltför mycket av den svenska offentligheten den bidrar också till att både kristna och ickekristna trosbekännare riskerar att ”ghettoiseras” och därmed också lättare falla offer för fundamentalister i sina respektive religioner.

Hans Marklund

präst i Skellefteå

Läs mer om