FOTO: PRIVAT
Det är den 8 mars, Internationella kvinnodagen. Denna dag vill jag i år särskilt uppmärksamma situationen för Indiens utsatta kvinnor.
I början av året var jag och tre av mina riksdagskollegor på studieresa till Indien. Det är ett spännande land, världens största demokrati med 790 parlamentariker uppdelade på två kammare i det indiska parlamentet. Landet är också världens fjärde största ekonomi efter USA, Kina och Japan.
Samtidigt står landet inför betydande utmaningar. I Indien bor närmare 1,2 miljarder människor med de alla möjligheter och problem som det medför. Av dem lever drygt 33 procent enligt FN:s indikator för millenniemålen på under en dollar och 800 miljoner på under två dollar om dagen.
Stora framsteg har dock skett sedan 1994 då nästan 50 procent av indierna levde på under en dollar om dagen. I dag finns det en växande medelklass om 50–60 miljoner människor som får det allt bättre. Indien är fortfarande till stora delar ett ruralt (= lantligt) land där cirka 70 procent av befolkningen bor på landsbygden.
2014 är det val i Indien och den sittande regeringen har lamslagits av stora korruptionsskandaler och har efter det genomfört en rad reformer. Man har bland annat öppnat för utländskt ägande.
I Indien finns egentligen ingen inre marknad. Man betalar inte moms på varor och det finns inget samarbete mellan delstaterna. Ett exempel är att man betalar olika mobilavgifter på sin telefon om man åker till en annan delstat, ungefär som vi gör när vi åker till ett annat land.
Det svenska samarbetet och utbytet med Indien är positivt och bra. Cirka 500 svenskar är bosatta i Indien och ungefär 160 svenska företag finns registrerade i landet. Ytterligare 1 000 svenska företag gör affärer i och med Indien. Omvänt är cirka 8 000 indiska medborgare bosatta i Sverige. Det är främst inom it- och tekniksektorn som indier söker arbete i vårt land. 2012 tecknade våra båda länder ett socialförsäkringsavtal som gör det lättare för svenskar att arbeta i Indien och för indier att arbeta i Sverige.
Vårt huvudsakliga syfte med resan var att ta del av problematiken kring kvinnors rättigheter bland annat kopplat till den senaste tidens övergrepp. Vi var många, såväl i Sverige som runt om i världen, som förfasades när våldtäkten på en 23-årig kvinna i Delhi uppdagades förra året. Exakt hur många våldtäkter som sker i Indien är det ingen som vet. Enligt officiell statistik våldtas över 24 000 kvinnor – 65 om dagen – i Indien. Det är en ökning med 875 procent på drygt 40 år – från 1971 års osannolikt låga nivå på drygt 2 500 anmälda fall.
Samtidigt beskrivs våldet mot kvinnor som utbrett. 2011 rapporterades 228 650 övergrepp. Enligt denna statistik består 26 procent av brotten av våldtäktsfall. Det skulle motsvara nära 60 000 våldtäkter. Många experter menar att det finns ett stort mörkertal och att det främst är redan utsatta fattiga kvinnor och de som tillhör de lägre kasten som drabbas. Tidskriften ”The Economist” skriver nedslående om företeelsen: ”in India rape has long been depressingly common” (= i Indien har våldtäkter länge varit sorgligt vanliga).
Trots få anmälda fall ute på landsbygden håller sig kvinnor och flickor inomhus efter mörkrets inbrott. Åtal för våldtäkt väcks sällan och i än färre fall leder det till fällande dom. Det är dessutom den utsatta våldtagna kvinnan som blir skambelagd och som då inte kan visa sig hemma i sin familj.
För att göra saken än värre så utförs ofta våldtäkterna av en familjemedlem och det är i många fall svårt att anmäla honom eftersom familjen då står utan försörjare. Men det finns också en likgiltighet från samhällets sida som ytterligare minskar benägenheten att anmäla.
Under vår vistelse i Indien gjorde vi en rad besök, bland annat hos organisationen New Generation Trust, för att få en inblick i hur situationen ser ut. New Generation Trust är en organisation som arbetar med att stötta utsatta kvinnor. De har olika program men med ett och samma fokus: de ska stötta kvinnor till att bli mer självständiga. Men de hjälper även unga pojkar och flickor att bli mer medvetna och upplysta om könsroller, sexualitet och jämställdhet.
Vi träffade några kvinnor som tidigare varit prostituerade men som nu var med i ett program där de försökte hitta en väg att bli självförsörjande och respektera sina egna kroppar. De tillverkade olika produkter av grönsaker och frukt.
Organisationen hade också tagit fram ett stort utbildningsprogram för lärare att använda sig av i skolan för att lyfta alla viktiga frågor som SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och därtill hörande rättigheter) och jämställdhet . Dessa frågor är det väldigt få som vill prata om.
I dag, den 8 mars, på Internationella kvinnodagen kommer jag och mina kollegor att ägna kvinnorna i Indien en extra tanke. Det hoppas vi att du också gör. Ljusglimten i den här historien är att det bildas motreaktioner på dessa övergrepp mot unga kvinnor, såväl i Indien som här i Sverige.
Jag känner mig oerhört privilegierad som får leva och bo i ett tryggt land som Sverige. Samtidigt är det också vår plikt att uppmärksamma och hjälpa de som har det svårt. Missa inte uppföljning av mitt resereportage från Indien.
Elisabeth Björnsdotter Rahm(M)
riksdagsledamot för Västerbottens län
