Tänk efter innan du handlar

Så här års ser vi äkta pälskragar eller pälstofsar på mössor vart vi än vänder blicken.

Not Found2014-01-03 11:56
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Snap! Fällan slår igen och krossar benen i din fotled. Smärtan är outhärdlig. Paniken sprider sig i kroppen. Du sliter och drar desperat för att komma loss, men ju mer du försöker, desto djupare tränger tänderna in i benet och smärtan eskalerar.

Du försöker allt du kan, men förgäves, du sitter fast. Solen går ner, du är hungrig, fryser och är rädd. Flera dagar av smärta och hunger passerar innan du till slut stryps till döds av fällans ägare. Ditt liv som vacker prärievarg har fått ett abrupt och smärtsamt slut, för att din päls ska bli en pälskrage på en jacka långt bort i ett kylslaget Sverige.

Många människor tar för givet att päls med dess djurplågeri är någonting förlegat. Vi ser trots allt inte så många pälskappor längre och det finns ju fuskpäls. Så här års ser vi dock äkta pälskragar på jackor eller pälstofsar på mössor vart vi än vänder blicken, och varje krage eller tofs av äkta päls innebär ett djur som gått en plågsam död till mötes.

Mellan 15 och 20 procent av pälsen som säljs i världen kommer från djur som fångats i det vilda, som prärievargen i exemplet, ofta i fällor som är förbjudna inom EU. Andra djur har inte samma tur som prärievargen, att hinna dö innan den skinnas på sin päls, utan skinnas levande under ofattbar smärta.

Undersökningar har visat att hjärtat kan slå fem–tio minuter efter att djuret skinnats på sin päls och lämnats att dö. Allt för att den ska bli en onödig detalj på en jacka nu i vinter.

Nästa gång du köper en jacka, välj en djurvänlig sådan och låt pälsen sitta kvar på sin ursprungliga ägare.

Susanne Thörnqvist, Göteborg Djurens rätt

Läs mer om