En solidarisk flyktingpolitik handlar om att den som flyr undan förföljelse ska få en fristad i vårt land. Människor som flyr mördandet i Syrien ska inte skickas tillbaka till kriget.
Kärnan i flyktingpolitiken är att varje asylansökan ska prövas individuellt. Hur många som söker sig till Sverige kan vi inte styra, det beror på vad som händer runt om i världen. Det gör att det varierar hur många flyktinginvandrare som söker och får skydd i Sverige.
I dag söker relativt många som flyr undan krig och förföljelse sig till Sverige. Det hörs tyvärr uppgivna röster som hävdar att det inte går att klara att ge dem som behöver skydd en fristad här. Samma röster hördes när människor flydde krigets Balkan. Jag har därför med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) studerat hur det gick för Balkanflyktingarna och vilka lärdomar som vi kan dra i dag.
Under 2012 fick 25 000 flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga uppehållstillstånd i Sverige. Främst på grund av att människor flyr det mänskliga lidandet i Syrien beräknas antalet öka i år. Under 1991–1995 kom det dock betydligt fler – drygt 147 000 flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga fick under dessa år uppehållstillstånd. Flest kom 1994 då nästan 60 000 fick en fristad här.
För Balkanflyktingarna har det gått relativt bra. De allra flesta har kommit i arbete. Sju av tio hade fått jobb efter 15 år. Bland dem som var unga när de kom har åtta av tio jobb och de som flydde som barn studerar i högre grad på högskolan än svenskfödda barn. När det gäller barn till två föräldrar som flydde från Balkan går det inte att se några skillnader jämfört med barn med svenskfödda föräldrar.
Men finns också saker som gick mindre bra. Det tog för lång tid innan Balkanflyktingarna kom i arbete, kvinnor har haft svårare att få jobb och alltför många lågutbildade kom inte in på arbetsmarknaden.
Vi drar flera slutsatser. Jobbfokus måste råda i bemötandet från dag ett i Sverige. Nyanlända med lägre utbildning måste mötas med särskilda åtgärder. Det ska bli lättare att kombinera svenskundervisning med arbete eller praktik. Dessutom måste ett jämställdhetsperspektiv genomsyra integrationspolitiken.
Den viktigaste slutsatsen av hur det gick för Balkanflyktingarna är dock att det har gått relativt bra. I dag är de som flydde från krigets Balkan en del av det som är Sverige och tiotusentals svenskar med bakgrund från Balkan bidrar varje dag till tillväxt och välfärd.
Folkpartiet tar ställning för att både erbjuda en fristad för dem som behöver skydd och för att människor ska ges förutsättningar att bli del av samhället, lära sig språket och bidra på arbetsmarknaden. Balkaninvandringen visar att det är möjligt, men att vi behöver fortsätta reformera integrationspolitiken. Nycklarna in i det svenska samhället är jobb och det svenska språket.
Erik Ullenhag(FP) integrationsminister