I förra veckan presenterade EU:s officiella organ för statistik Eurostat en färsk rapport om arbetslösheten i Europa. Det var dyster läsning för Sverige. 428 000 personer var arbetslösa i april, vilket motsvarar en arbetslöshet på 8,4 procent. Det är högre än i något av våra nordiska grannländer – ja högre än i alla EU-länder som Sverige brukar jämföra sig med. Samma ekonomiska kris har drabbat länderna. Några är ännu mer exportberoende än vi, andra mindre exportberoende. Skolsystemen och traditioner av lärlingar i LO-yrken är olika. Ändå har dessa jämförbara länder alla lyckats bättre än Sverige. Det finns inte längre något utrymme för bortförklaringar.
När de borgerliga bildade regering 2006 kallade de den tidens betydligt lägre arbetslöshetsnivåer för massarbetslöshet. De uppgav också att det var på jobben de skulle utvärderas. I höstas presenterade regeringen sina egna prognoser för framtiden. Först år 2017 beräknas arbetslösheten vara på samma nivå som när alliansen tillträdde. Det skulle innebära tio förlorade år för Sverige.
Nu finns facit av den förda politiken. Att bara sänka skatterna och göra trygghetssystemen sämre har inte givit fler jobb. Det enda som hänt är att Sverige halkat efter omvärlden och att klyftorna har ökat.
Vi socialdemokrater är trötta på att Sverige gått från att vara ett föregångsland till att vara medelmåttiga. Vi menar att Sverige ska ha som mål att ha lägst arbetslöshet i EU till 2020. Det är ett ambitiöst mål, men inte omöjligt, och vägen dit vilar på flera ben.
Det krävs ett effektivt stopp för ungdomsarbetslösheten. Regeringen har infört regler som hindrar arbetslösa ungdomar – och arbetsförmedlarna som ska hjälpa dem – att ta egna initiativ. Om ungdomar till exempel skaffar praktikplats ”för snabbt” kan de förlora sin ersättning. Vi vill i stället ge stöd till arbetslösa från första dagen. De som fortfarande är arbetslösa efter 90 dagar ska erbjudas en utbildning, en praktikplats eller en anställning där staten är med och betalar en del av arbetsgivarens omkostnader.
Vi behöver öka efterfrågan så att fler jobb kan skapas. Då är det mest effektiva att stärka tryggheten för låg- och medelinkomsttagare och barnfamiljer, eftersom dessa konsumerar en större del än vad höginkomsttagare gör när de får mer i plånboken.
Inte minst behöver fler få den utbildning och kompetens som behövs för att kunna ta de jobb som finns i dag och jobb som växer fram. Nationellt har skolresultaten blivit sämre för varje år som alliansen regerat. Vi vill förbättra skolresultaten genom att göra stora skolklasser mindre så att lärarna får mer tid för varje elev. Det finns en brist på utbildad personal i många branscher, och sedan regeringen gjorde om gymnasieskolan har yrkesutbildningarna blivit allt mindre populära. Vi vill göra yrkesutbildningarna mer attraktiva genom att ge dessa elever bättre möjligheter att läsa vidare i framtiden om de vill. De senaste åren har regeringen minskat antalet högskoleplatser. Vi vill i stället öka antalet platser eftersom allt fler jobb kräver en akademisk utbildning.
Vårt mål är att alla ska kunna leva ett bra liv, känna frihet och framtidstro och i slutändan handlar det om att ha en egen försörjning, med kollegor och den självkänsla som ett arbete ger. Fler ska ha råd med det som gör livet värt att leva – en bostad som man trivs med, att kunna ge en trygg uppväxt till sina barn och att kunna åka på semester. Det är fullt möjligt att minska arbetslösheten, men då måste Sverige byta politik.
Magdalena Andersson(S)
ekonomisk-politisk talesperson
Helén Petersson(S)
riksdagsledamot för Västerbottens län
Isak From(S)
riksdagsledamot för Västerbottens län
Katarina Köhler(S)
riksdagsledamot för Västerbottens län