I fortsättningen ska det bli olagligt att prioritera bort klimatet, enligt klimatminister Isabella Lövin (MP), som lagt fram ett förslag till en kommande klimatlag.
Men Sveriges klimatpåverkan har ökat tre kvartal i rad – om inte olagligt så i varje fall oroande. Nu behövs en aktiv klimatpolitik i vardagen.
Som första land i världen redovisar Sverige kvartalsvisa utsläppsdata för växthusgaser. Initiativet från Statistiska centralbyråns (SCB) miljöräkenskaper är tyvärr betydligt mer positivt än själva siffrorna. Tredje kvartalet 2016 ökade Sveriges samlade klimatpåverkande utsläpp med 2,8 procent jämfört med samma kvartal 2015.
Under samma period ökade BNP med 2,6 procent. Vi har alltså en snabbare utsläpps- än tillväxtökning. Det är precis motsatt utveckling mot vad som krävs för att nå både de globala klimatmålen som vi enades om i Paris och ambitionerna i Sveriges kommande klimatlag.
El, gas och värme står för den största utsläppsökningen, drygt tio procent jämfört med samma kvartal året innan. Eftersom sektorns utsläpp motsvarar 12 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser måste den långsiktiga trenden vara tydligt minskande – vilket den alltså inte är.
Tillverkningsindustrin som står för nästan en fjärdedel av Sveriges samlade klimatpåverkan ökade sina klimatpåverkande utsläpp med 4,4 procent. Samtidigt minskade förädlingsvärdet med 0,9 procent. Vi är alltså klimatmässigt allt mindre effektiva.
Transportsektorn står för 24 procent av Sveriges totala utsläpp och är ensamt om att ha ett specifikt utsläppsmål enligt miljömålsberedningens sjupartiöverenskommelse. För att nå målet om 70 procent lägre utsläpp 2030 jämfört med 2010 behöver sektorn minska sina utsläpp med 6,6 procent per år.
Men i stället ökar de med 8,2 procent, särskilt flygets och sjöfartens utsläpp ökar. Samtidigt steg det ekonomiska värdet med mycket blygsamma 0,6 procent vilket innebär att vi i rask takt blir allt mindre effektiva i vårt transportarbete.
Hushållens klimatpåverkan är en av få ljuspunkter. De minskade med 4,1 procent. En del av förklaringen är ett ändrat beteende, inte minst på vägarna där den totala bränsleåtgången står still trots att fler bilar används fler mil.
Statistiken är en viktig väckarklocka för ett land med högt ställda ambitioner på klimatområdet. Sju partier är överens om att Sverige 2045 ska ha nettonoll i klimatpåverkan, vilket kräver drygt fem procent minskade utsläpp per år. Att utsläppen nu ökar med 2,8 procent är, försiktigt uttryckt, inte behjälpligt.
Ledande företag har lovat att bli klimatneutrala 2030. Samma år har 2030-sekretariatets över 60 partners slagit fast att hela fordonssektorn ska vara fossiloberoende.
Klimatledande kommuner går i spetsen för omställningen som också ger bättre hälsa och välfärd och nya exportinkomster när andra vill ta efter vad vi redan gör.
Med dessa exempel, och många fler, är det dags för Sverige som land att gå från klimatministerns stolta ord om klimatansvar till verkliga utsläppsminskningar.
Markus Larsson