Kommer du ihåg första gången du skickade ett mejl? Svaret på den frågan blir antagligen väldigt olika beroende på vem man frågar.
Jag själv minns att jag skaffade mig ett hotmail-konto 1999, och antagligen var det någon gång då som jag också mejlade för första gången.
I dag skickar jag dagligen väldigt många mejl. Det är en stor del av mitt jobb.
Men det finns många människor som ännu inte har skickat sitt första mejl. Många av dem lever i ett digitalt utanförskap.
Jag brukar betrakta internets intåg i våra liv som en minst lika stor förändring som boktryckarkonsten en gång var. Våra liv har förändrats i grunden. Och att stå helt utanför denna djupgående förändring blir därför på många sätt som att stå utanför samhället.
I veckan släpptes rapporten ”Svenskarna och internet 2018”. En årlig undersökning som Internetstiftelsen har genomfört sedan år 2000 och som kartlägger svenskarnas internetvanor.
Och årets upplaga befäster att de digitala samhällsklyftorna är monumentalt stora.
Drygt en miljon svenskar använder inte internet alls eller gör det mer sällan än varje dag. Och den främsta gemensamma nämnaren för de i utanförskap är ålder.
Det är viktigt att alla medborgare kan ta del av viktig information och känna sig delaktiga i samhället.
Bland personer som är 76 år och äldre använder 42 procent inte internet överhuvudtaget. Och den här gruppen svarar i undersökningen att de känner sig mycket mindre delaktiga i det digitala samhället.
Det är naturligtvis ett problem och något som måste tas på allvar. Det är viktigt att alla medborgare kan ta del av viktig information och känna sig delaktiga i samhället.
Samtidigt ser vi också hur de som inte använder internet blir allt färre. Det är en positiv utveckling. Allt fler blir alltså del av det digitala samhället.
För fem år sedan var det en miljon personer som inte var uppkopplade alls. I årets rapport är det 500 000 människor som säger att de inte använder internet överhuvudtaget. En halvering på fem år alltså.
I den andra änden av spektret har vi barnen. I årets undersökning framgår att var fjärde spädbarn, 0-12 månader, använder internet, och bland ettåringarna är det nära två av fem som är uppkopplade på internet.
Det stämmer naturligtvis till eftertanke för alla som på något sätt arbetar med medier. Att dessa ettåringar, när de växer upp skulle teckna en papperstidningsprenumeration på Norran är knappast troligt.
Därför måste vi förhålla oss till och förbereda oss för den framtiden. Att kunna erbjuda ett relevant digitalt innehåll, till en generation med helt andra förväntningar på vad en dagstidning ska vara är naturligtvis en utmaning som heter duga.