Frågan hur Västerbotten kan bli en mer konkurrenskraftig region tillhör de ämnen som ständigt diskuteras när politiker från länet sammanstrålar inom ramen för Region Västerbotten. Och alla oenigheter till trots så brukar det råda samsyn om en rad saker, exempelvis att näringslivets utveckling är en ödesfråga för länet.
Det dokument som stakar ut länets gemensamma tillväxtambitioner är den Regionala utvecklingsstrategi (RUS) som antogs 2007. I RUS konstateras ett tydligt samband mellan graden av företagsamhet och länets förmåga att möta de utmaningar Västerbotten står inför. När strategin reviderades 2010 förtydligades att främjande av företagande i allmänhet och entreprenörskap inom tjänstesektorn i synnerhet var prioriterade områden.
Alla oavsett etnisk bakgrund och kön ska uppmuntras att ta steget att bli företagare. En välkommen signal för alla som inser värdet av ett starkt näringsliv som kan skapa arbetstillfällen och trygga välfärden. I det förslag till ny strategi för perioden 2014–2020 som har tagits fram har jämställdhetsaspekten skrivits fram än tydligare.
Tydligheten är välkommen, inte minst eftersom de västerbottniska kvinnornas deltagande i företagandet fortfarande är klart lägre än männens. Västerbotten är faktiskt det län i landet som har näst lägst andel kvinnor som aktivt deltar i företagandet. Det visar Svenskt Näringsliv rapport om företagsamhet (2012). 1 800 nya kvinnor i företagsamheten behövs för att Västerbotten ens ska komma upp till rikssnittet. En medvetenhet om problematiken finns hos våra beslutsfattare, men hur väl svarar kommunerna egentligen upp mot målsättningen i länet att få fler kvinnor som driver företag? När det gäller att främja kvinnors företagande har flertalet av kommunerna tyvärr svikit.
Sedan Lagen om valfrihetssystem (LOV) infördes är det fritt fram för kommunerna att införa valfrihetssystem inom till exempel äldrevård. Då öppnas en utmärkt möjlighet för kommunerna att stimulera kvinnors företagande inom välfärdssektorn. Men av länets 15 kommuner är det bara Storuman, Vindeln, Umeå och Robertsfors som infört valfrihetssystemet. Det trots att utvärderingar visar att LOV haft tydliga effekter på kvinnors företagande, och trots att valfrihet ger ökat inflytande för den enskilde brukaren. Om kommunerna menar allvar med att de vill se fler kvinnor som driver företag gäller det att gå från ord till handling. Fagra skrivningar väger lätt när inte ens de möjligheter som serveras på silverfat tas tillvara. Det är hög tid för kommunerna att ge LOV till kvinnors företagande.
Karina Folkessonregionchef Svenskt Näringsliv