I slutet av juni klubbade landstingsfullmäktige i Västerbotten igenom budget och landstingsplan för 2017.
Som väntat vann den politiska majoritetens – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet – förslag till beslut vilket innebär en skattehöjning med 50 öre.
Det var, enligt Socialdemokraterna, känt sedan länge att landstingsskatten skulle höjas – och vi har starkt kritiserat det beslutet. Det är dock andra saker i majoritetens budget som är mer anmärkningsvärda och som måste uppmärksammas än mer.
Den som följt med i samhällsutvecklingen vet att den framtida hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Alltför få väljer att utbilda sig inom vårdyrket, befolkningen blir allt äldre och tillströmningen av flyktingar till länet blir en utmaning för landstinget de kommande åren.
Detta innebär stora krav på ökad förmåga att modernisera vården, utifrån nya möjligheter, samt att möta befolkningens behov.
Göran Stiernstedt, nationell samordnare för utredningen om ökat resursutnyttjande i hälso- och sjukvård – Effektiv vård (SOU 2016:2) – har konstaterat att Sverige är alltför ”sjukhusfixerat” eftersom primärvården inte klarar av uppdraget som första linjens vård.
Stiernstedt menar att en utbyggd primärvård sannolikt är den enskilt viktigaste åtgärden hälso- och sjukvården kan göra för en mer jämlik hälsa. Utredningen ger också flera konkreta förslag på hur primärvården kan stärkas. Grundprincipen är att vård ska ges nära befolkningen.
Det betyder att en omfördelning av resurser från sjukhusvård till primärvården måste ske.
Trots att remissinstanser, samt läkarnas vetenskapliga och fackliga organisationer, är mycket positiva till utredningen har Socialdemokraterna inte anammat resultaten från betänkandet ”Effektiv vård” i den nu antagna budgeten.
I stället för att göra en större satsning, satsar den politiska majoriteten endast sju miljoner kronor på primärvården.
Detta trots att vi vet att varje satsad krona i primärvården ger två kronor tillbaka i slutenvården.
Kristdemokraterna vill säkra att alla patienter får lika förutsättningar till god vård – oavsett vilken hälsocentral man vänder sig till. För att detta ska lyckas krävs det att resurser tillförs, samt att uppdraget för primärvården preciseras.
Vårt budgetförslag tillför därför primärvården 100 miljoner kronor för att utveckla den första linjens vård och bli en attraktiv arbetsplats.
Det är mycket oroväckande att landstinget fortsätter att ha stora problem med att komma tillrätta med bristen på läkare, och nu även distriktssköterskor. I vissa fall riskerar hälsocentraler att stängas när personal inte finns. Första linjens vård försvinner och patienter blir tvungna att söka sig till sjukhusen i stället.
Vi vill också öka kontinuiteten i vården, i synnerhet som forskning visar att två års kontinuitet ger 25 procent lägre kostnader i sjukvården. När läkarna känner sin patient bättre sker färre dyra inläggningar på sjukhus och patientsäkerheten stärks.
För att primärvården ska bli mer attraktiv som arbetsplats vill vi också införa en trohetsbonus till distriktsläkare och distriktssköterskor som stannar längre på sin arbetsplats. Den äldre multisjuka patienten ska känna större trygghet med vården tack vare GVC, gerontologisk vård för äldre, som kan jämföras med BVC.
Resurser krävs för att förändra vårdstrukturen i Västerbottens läns landsting, från slutenvård till primärvård. Men först och främst krävs det politiska beslut och de är vi redo att ta för att vi vet att en väl fungerande primärvård kommer att ge landstinget ett bättre ekonomiskt utfall nu och i framtiden.
Birgitta Nordvall, gruppledare för Kristdemokraterna i Västerbottens läns landsting
Betty-Ann Nilsson (KD), ledamot i landstingsfullmäktige Västerbottens läns landsting
Karl-Gustav Lilja (KD), ledamot i landstingsfullmäktige Västerbottens läns landsting
Anna-Karin Lundberg (KD), ledamot i landstingsfullmäktige Västerbottens läns landsting