Nitroglycerinet lade inte bara grunden för Alfred Nobels patent på dynamit, hans förmögenhet och därmed Nobelpriset. Det explosiva ämnet har också fungerat som hjärtmedicin sedan slutet av 1800-talet. Alfred Nobel tog själv nitroglycerin mot sin kärlkramp och än i dag används det som läkemedel.
Sedan Nobelpriset började delas ut har forskarna utvecklat många framgångsrika behandlingsmetoder mot hjärt-kärlsjukdomar. EKG-apparaten, pacemakern, bypassoperationen och hjärttransplantationen är några exempel på viktiga milstolpar som vi kan tacka det senaste århundradets hjärtforskning för. Under de senaste 30 åren har hjärtforskningen bidragit till att skjuta upp eller förhindra minst 154 000 dödsfall i Sverige.
Genom åren har flera hjärtforskare också tilldelats Nobelpriset. 1924 gick priset till EKG-forskningen och 1956 belönades forskare som utvecklat den så kallade hjärtkateteriseringen som innebär att en hjärtklaff kan bytas ut utan att bröstkorgen öppnas. Hittills har sju svenska forskare fått Nobelpriset i medicin, senast för 13 år sedan. För att Sverige inte bara ska dela ut – utan även ta emot – Nobelpris i framtiden behöver forskningen så goda förutsättningar som möjligt.
Tack vare allmänhetens gåvor kan Hjärt-Lungfonden varje år stödja några av Sveriges mest framstående forskare i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Nyligen delade vi ut pengar till drygt 90 forskningsprojekt, varav åtta miljoner kronor gick till sju forskare i Umeå.
Vi har sett många framsteg inom hjärtvården sedan forskare rapporterade om nitroglycerinets effekter på kärlkramp i ”The Lancet” 1879, sedan det första Nobelpriset delades ut 1901 och sedan Hjärt-Lungfonden grundades 1904.
Trots det finns många stora forskningsutmaningar kvar. Vi hoppas att fler liv ska kunna räddas i framtiden tack vare nya behandlingsmetoder. Tänk att kunna identifiera vem som riskerar att bli sjuk redan innan personen drabbas. Ett forskningsgenombrott av den kalibern skulle vara i Nobelprisklass.
Fyra av tio svenskar dör i dag i hjärt-kärlsjukdomar, vilket gör att det fortfarande är den vanligaste dödsorsaken i landet. Därför är det ytterst viktigt att vi verkar för att den positiva utvecklingen inom hjärtvården fortsätter. Mer stöd till hjärtforskningen skulle leda till att behandlingsmetoderna utvecklas ytterligare så att fler överlever hjärtsjukdom. När en svensk hjärtforskare får Nobelpris för sin gärning är det naturligtvis en efterlängtad bonus.
Staffan Josephsongeneralsekreterare för Hjärt-Lungfonden
Jan Nilssonprofessor och ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd