Replik på Metta Fjelkners debattartikel ”Skolan måste lyfta eleverna” publicerad på norran.se torsdagen den 27 december 2012.
Ja, skolan har utmaningar. Så långt är vi överens med Lärarnas Riksförbund. Men Lärarnas Riksförbunds analyser och förslag till åtgärder utgår från löst tyckande i stället för beprövad erfarenhet och forskning. Vi vill påstå att skolan generellt inte bara är bättre, utan till och med mycket bättre än sitt rykte.
Lärarnas Riksförbunds patentlösning för att lösa skolans problem är en ökad statlig styrning. Men det finns mängder av analyser som pekar på att skolan inte behöver fler stora reformer. Finland har kommunal skola och i Kanada är det regionerna som ansvarar för skolan. Det är länder med mycket goda skolresultat.
Vad den svenska skolan behöver är således mer kollegialt lärande mellan lärare, ett utvecklat ledarskap och åtgärder som vilar på skolforskning. Allt fler delar den analysen.
Sverige tillhör de länder i OECD som satsar mest på skolan. I snitt går 40 procent av kommunernas budget till skolan. Många länder med bättre resultat satsar mindre än Sverige. Resultat avgörs alltså inte främst av resurser, utan av kvalitet.
Storleken på svenska klasser i årskurs fyra som ingått i de senaste internationella undersökningarna är 23 barn. Flera länder med bättre resultat har större klasser. Det finns heller inget som tyder på att klasserna blivit större.
Nio av tio svenska elever undervisas av lärare som har lärarutbildning och knappt två tredjedelar av lärare med matematikinriktning. Det är höga siffror jämfört med de flesta länder, klart högre än framgångsnationer som Finland, Japan och Korea.
Skillnader inom och mellan skolor har ökat under senare år. Det är allvarligt. Men det går inte att påstå att alla barn, oavsett föräldrarnas bakgrund, hade större chanser i den mer statligt styrda skolan. Snarare tvärtom.
Tusentals skickliga lärare och skolledare gör ett fantastiskt arbete varje dag. Och bakom all statistik pågår mängder av intressanta projekt och satsningar, både från staten, kommunerna och ute i landets skolor.
Det betyder inte att alla skolor eller kommuner är bra. Tyvärr inte alla rektorer eller lärare heller. Här har kommunerna, staten och professionen ett gemensamt ansvar för skolans utveckling.
Låt oss lägga idén om en stor omstöpning av skolan åt sidan. Det stjäl värdefull kraft och tid som vi behöver för undervisning och utveckling. Låt oss i stället arbeta tillsammans utifrån vad forskningen säger att skolan behöver. Och låt oss lära av och bygga på det som fungerar i många skolor över hela landet.
Anders Knape
ordförande Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)