Över två miljoner svenskar har i dag inga sparade pengar på banken, och var femte vuxen svensk har sällan eller aldrig pengar kvar i slutet av månaden. Som samhälle har vi tappat insikten om det långsiktiga sparandets betydelse och det blir allt vanligare att köpa först och betala sen.
Under de senaste åren har vi sett en ökad användning av snabba krediter. För en del kan dessa vara ett praktiskt hjälpmedel i vardagen, men för andra riskerar det att resultera i betydande ekonomiska svårigheter.
SMS-lånen, som är förenade med mycket höga kostnader, visar också tydligt att många hushåll brister i ekonomisk planering. Till detta kommer att hushållens totala låneskulder vuxit betydligt under senare år. Överskuldsättning är ett växande problem som leder till många personliga tragedier och utgör ett hot mot samhällsekonomin.
Att ha ett eget sparande stärker människors självständighet och ekonomiska trygghet. Folkpartiet vill att det ska löna sig bättre för den enskilde att spara. I förslaget till nytt partiprogram föreslås därför att ett grundavdrag på kapitalinkomster ska införas. Det är orimligt att man ska betala 30 procent av inkomsterna från sitt vardagssparande i skatt.
Om ett grundavdrag på 3 000 kronor skulle införas behöver den som har upp till 100 000 kronor på ett konto med tre procent i ränta inte betala någon skatt alls på inkomst av kapital. Ett grundavdrag ger även fördelningspolitiska effekter eftersom de med lågt sparkapital relativt sett gynnas mest.
Att sparande är viktigt för individens och familjens trygghet visste sparbanksdirektören Josef Hugo Jönsson. På 1920-talet tog han initiativ till tidningen ”Lyckoslanten” med Spara och Slösa, som ju fortfarande ges ut till skolelever. Även ett sparande i liten skala har ett viktigt symbolvärde. Det handlar om attityder och att bygga beteendemönster i tidig ålder. Med förstärkta resurser för allmänbildning i hushållsekonomi skulle medvetenheten om detta kunna ökas.
Vår tidigare finansminister Anne Wibble (FP) konstaterade i början av 1990-talet att ”varje medborgare borde ha en årslön på banken” som buffert för oförutsedda utgifter. Naturligtvis är det så att inte alla har förutsättningar att bygga upp ett stort sparkapital. Men poängen med Wibbles utspel var just att rikta blicken mot att en växande grupp svenskar hade en oerhört sårbar hushållsekonomi.
Några månadslöner skulle kunna vara ett mål för många.
Jan Ertsborn(FP) riksdagsledamot för Hallands län