Från att ha varit ett arbetsredskap för några få har snöskotern blivit ett utbrett nöje för allt fler. I Västerbotten finns i dag 32 000 snöskotrar i trafik, en ökning med mer än 4 100 sedan 2009. Allt lättare och mer kraftfulla maskiner med högkamsmattor tar sig enkelt högre och högre upp på branta fjällsluttningar. Men lavinkunskaperna håller inte jämna steg med den tekniska utvecklingen, vilket leder till att många snöskoterförare utsätter både sig själva och andra för fara.
På 20 år har antalet snöskotrar i trafik i Sverige mångfaldigats, från cirka 20 000 till över 150 000. Trenden har helt trotsat de senaste årens lågkonjunktur, nyregistreringen av snöskotrar har legat stadigt på över 8 000 per år sedan 2009 och ökade till drygt 9 000 förra året. Vi har med andra ord ett ökande antal snöskoterförare i landet varav många är helt oerfarna, i synnerhet när det gäller brant och lavinfarlig terräng.
Enligt statistik från Sveriges Snöskoterägares Riksorganisation har 15 personer dött och 189 skadats i skoterolyckor i Västerbotten de senaste åtta åren. I hela Sverige omkom 88 och skadades nästan 900 personer under samma period. Ännu så länge är andelen lavinolyckor i statistiken relativt begränsad, men mycket talar för att den kommer att öka framöver.
Från Nordamerika har Sverige importerat intresset för avancerad friåkning på snöskoter, särskilt så kallad ”high marking”, vilket innebär att snöskoterföraren försöker nå så högt upp som möjligt på branta fjällsluttningar. För snöskoteråkare som inte känner igen lavinfarlig terräng är det en mycket riskabel lek. Med dagens lätta och motorstarka snöskotrar är det förrädiskt enkelt att nå brant fjällterräng som tidigare i princip bara besöktes av erfarna skidåkare med stora lavinkunskaper.
I Kanada för ett par år sedan dödades två och skadades 38 personer, när över hundra snöskoteråkare helt eller delvis begravdes i en lavin utlöst av en ensam snöskoterförare. I Kanada har snöskoteråkare passerat skidåkare i statistiken över omkomna i lavinolyckor. Trenden är liknande här i Sverige, sett till de tillbud som dokumenterats. Med stor sannolikhet är en snöskoterförare orsak till nästa lavinolycka med dödlig utgång i Sverige.
Motmedlet är kunskaper, utrustning och omdöme. Fjällens besökare behöver överlag bli bättre på att bedöma var i terrängen det kan vara lavinfarligt. Det finns gott om informationsmaterial, både på webben och i tryckt form. Den som rör sig i potentiellt lavinfarlig terräng bör också ha med sig en spade, en lavintransciever, som gör det möjligt att lokalisera den som hamnat under snön, samt en hopfällbar lavinsond som trycks genom snötäcket under sökarbetet. Självklart behöver man också veta hur utrustningen används innan man ger sig iväg.
För din egen och för dina vänners skull, lyd dessa råd om du planerar att köra snöskoter i fjällen i vinter. Och anpassa körning och vägval efter kunskapsnivå. Det kan rädda liv.
Eva Thörnelöf
ordförande Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd
Per-Olov Wikberg
samordnare Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd
Kent Herrström
ordförande Civila Fjällräddares Riksorganisation
Matts Nilsson
samordnare för fjällräddning vid Rikspolisstyrelsen
Stephen Jerand
länspolismästare i Jämtland, ledamot i Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd