Småföretagen står för 98,3 procent av det privata näringslivet i Västerbottens län. Samtidigt fokuseras debatten kring jobben och företagens betydelse för en ort oftast kring ett fåtal stora arbetsplatser. Men antalet privat arbetsgivare med fler än 50 anställda på en ort kan ofta räknas på ena handens fingrar. Det är i stället småföretagen som dominerar både till antalet företag och antalet anställda.
De privata småföretagens betydelse för våra kommuners ekonomi kan därför inte nog betonas. Tyvärr verkar det som att många politiker ännu inte uppmärksammat detta och de kommunala reformerna för ett bättre företagsklimat lyser med sin frånvaro. Många kommuner tappar placeringar i olika kommunrankningar och politikerna verkar inte alla gånger inse vad som behövs och krävs för en förbättring.
Om kommunens representanter inte inser detta, är risken överhängande att företagen lämnar kommunen för andra kommuner i närområdet där de kan få bättre förutsättningar. I Västerbotten har vi tyvärr redan ett antal exempel på detta.
Kommunernas beroende av småföretagen blir extra tydlig när andelen av skatteintäkterna redovisas. Skillnaden mellan kommunerna i länet är faktiskt inte så stora. Exempelvis är andelen av skatteintäkterna: - I fjällkommunerna Dorotea 27 procent (stora företag fyra procent), i Storuman 36 procent (stora företag fyra procent) och i Sorsele 31 procent (stora företag noll procent).
- I inlandskommunerna Lycksele 31 procent (stora företag tio procent) och i Norsjö 31 procent (stora företag elva procent).
- I de två största kommunerna vid kusten Umeå 28 procent (stora företag 20 procent) och i Skellefteå 29 procent (stora företag 16 procent).
Med privata småföretag avses företag med under 50 anställda.
Vi ser tre centrala åtgärder att genomföra på kommunal nivå för att förbättra företagsklimatet i kommuner och regionen som helhet för att säkra att företagen stannar hos oss och inte flyttar. - Skapa rättvisa och enkla regler. Företagare är bättre på att skapa jobb än att fylla i massor med blanketter. Kommunen borde se varje tillståndsärende som en möjlighet till jobb. Då skulle handläggningstider kortas ner och förståelsen vara större för företagarens vardag.
- Bättre attityd till företag och företagare. Kommuner kan förbättra kontaktytor mellan skola, universitet, högskola och näringsliv. Servicegaranti eller ”en väg in” för företagare och konsumenter gynnar effektiv kommunorganisation samtidigt som kommunens handläggning blir både förutsägbar och mindre betungande för företagen.
- Öppna för nya idéer och branscher. Flera kommuner har fortfarande osund konkurrens med privat affärsverksamhet. När företag kan agera på lika villkor, och utan att skattesubventionerad verksamhet försämrar näringsklimatet, innebär det att spännande branscher växer fram.
Detta är ett arbete vi vill göra tillsammans med politikerna och tjänstemännen ute i kommunerna. Därför bjuder vi nu in kommunerna i länet till samtal för att diskutera hur vi tillsammans kan skapa bättre förutsättningar för företagande i regionen. Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för att säkra jobben och välfärden i kommunen.
Hur det går för småföretagen är avgörande för den kommunala utvecklingen vad det gäller sysselsättning, välfärd och kommunal service. Om politikerna vill, kan jobben bli flera och skatteintäkterna öka.
Torbjörn Halvardssonregionchef Företagarna Västerbotten
Lars Jagrénchefsekonom Företagarna