Många barn från skolor och förskolor i Västerbotten är ute och plockar skräp.
För många av dem är skräpplockningen en ögonöppnare kring vad som händer med det skräp som vi kastar.
Syftet med att engagera barn är inte att städa utan att tidigt väcka en medvetenhet kring avfall, återvinning och hållbarhet, skriver Håll Sverige Rents vd Johanna Ragnartz.
Många besväras av nedskräpning och upplever att det är ett ökande problem i Sverige. Det mesta av skräpet kommer från oss vanliga konsumenter och mycket består av plast som aldrig försvinner.
Skräpet på land hamnar ofta till slut i våra hav och har där vuxit till ett gigantiskt problem. Fiskar och fåglar misstar plasten för mat och får på så sätt i sig plast som sedan vandrar uppåt i näringskedjan och till slut kan hamna i oss människor.
Dyrt är det också. Nedskräpningen i Sverige beräknas kosta mer än två miljarder kronor per år. Det är helt onödiga kostnader som framförallt hamnar på kommunerna och i slutänden på skattebetalarna.
Samtidigt är nedskräpning ett problem som var och en kan göra något åt – det är helt enkelt bara att låta bli att skräpa ner.
Håll Sverige Rent har dragit igång årets kampanj ”Vi håller rent”, där många barn och vuxna i Västerbotten deltar. Med kampanjen vill vi inspirera fler till att inte skräpa ner. I fjol deltog drygt 767 000 svenskar över hela landet.
Håll Sverige Rent har arrangerat skräpplockardagar sedan 2004.
Vår vision är att ingen skräpar ner, och vi tror att ett skräpfritt samhälle är grunden för ett hållbart samhälle.
För de förskolebarn och skolelever som deltar i kampanjen är skräpplockningen dock helt och hållet en pedagogisk aktivitet. Huvudpoängen är inte att barnen städar och håller rent i stunden, utan att de lär sig mer om avfall, återvinning och hållbarhet.
Vi vet att svenskar i alla åldrar skräpar ner, och ju tidigare vi kan nå och engagera barn, desto bättre.
En så konkret aktivitet som skräpplockning, där barnen är med och gör någonting, skapar nämligen en personlig koppling till problemet.
När barnen får syn på skräpet börjar de ofta också reflektera kring frågor som vem som är ansvarig för att det ligger skräp i naturen, varför människor slänger skräp och vad som händer med olika sorters skräp.
Den känslomässiga upplevelsen är ett bra sätt att skapa varaktig förändring i människors beteenden. Våra erfarenheter och utvärderingar visar också att skräpplockning är ett bra sätt att öppna dörren för diskussioner om mer abstrakta frågor som hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi.
Att plocka skräp i sitt närområde ökar helt enkelt medvetenheten om vår miljö och problemet med nedskräpning – hos både barn och vuxna.
En medvetenhet som vi hoppas leder till ändrade beteenden. Den långsiktiga lösningen är nämligen inte att vi plockar upp skräpet. Utan att vi slutar skräpa ner.
Johanna Ragnartz