Skolor behöver stöd så alla kan lyckas

Unga med funktionshinder är mindre nöjda med sin skolsituation.

Not Found2013-03-05 20:31
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Inte alla elever med funktionsnedsättning får det stöd de har rätt till i skolan. Det kan och måste vi ändra på. Flera skolor behöver vända sig till oss. Det skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Greger Bååth.

Unga med funktionshinder är mindre nöjda med sin skolsituation än unga utan funktionshinder. Det visar en rapport från Ungdomsstyrelsen som nyligen presenterades. Sedan tidigare vet vi att elever med funktionsnedsättning når kunskapsmålen i lägre utsträckning än sina klasskamrater. Vi som arbetar för att dessa elevers utbildning ska fungera, vara tillgänglig och meningsfull, vet att pedagogiken, lokalerna och miljön många gånger inte är anpassade så att alla får chansen lära sig på bästa sätt och känna sig trygga i skolan.

Vi vet också att det finns många skolhuvudmän, skolledare och lärare som idogt arbetar för att alla elever i deras skolor ska nå målen. En sak som dessa goda exempel har gemensamt är att skolhuvudmän, skolledare och lärare förstår att det går att göra något för att förbättra elevens situation och resultat i utbildningen. Med den inställningen söker skolans personal ny kunskap och skolhuvudmän och skolledare tillsätter tillräckliga resurser.

Många skolor vänder sig till Specialpedagogiska skolmyndigheten för att få specialpedagogiskt stöd, råd om anpassade läromedel och resurser för att förbättra undervisning och lärmiljö. Men vi vill samarbeta med fler. Medvetenheten om sina egna möjligheter och begränsningar, och modet att söka stöd utifrån, behöver öka både bland kommunala och fristående skolhuvudmän.

Vi ser vad som fungerar i skolor som aktivt arbetar för att göra undervisningen tillgänglig för elever med funktionsnedsättning. Framgångsfaktorer är: - Att eleven involveras i arbetet med att anpassa undervisningen.

- Att rektorn är med i arbetet med att formulera elevens behov och vilket stöd som behövs.

- Att eleven inte systematiskt särskiljs utan är delaktig i undervisningen och gemenskapen.

- Att stödet är långsiktigt och har mål som kontinuerligt följs upp på olika nivåer.

- Att fokus är på lärmiljön och de lärverktyg som finns (till exempel datorer, läsplattor och appar).

I mitt arbete slås jag gång på gång av att elever med funktionsnedsättning – som i samhället ofta beskrivs som svaga – är mycket starka individer. De fortsätter att kämpa i en skolvardag som i allt för liten utsträckning tar hänsyn till deras behov. Dessa elever har rätt att nå sin fulla potential. Det är vårt gemensamma ansvar att göra det möjligt.

Greger Bååth

generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten är en statlig myndighet som arbetar för att elever med funktionsnedsättning ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det sker genom att myndigheten:

- Ger råd och stöd till skolor om hur undervisningen kan anpassas så att den fungerar för alla elever.

- Utvecklar och ger stöd till läromedel som är särskilt anpassade för elever med olika funktionsnedsättningar.

- Ger bidrag till skolhuvudmän som ansöker om medel till särskilda satsningar för att utveckla nya arbetssätt.

- Driver specialskolor för elever med vissa funktionsnedsättningar som behöver ett alternativ till grundskolan.