Skolkommissionen har presenterat sitt slutbetänkande.
Kommissionen missar helt den grundläggande frågan om hur skolan ska kunna få ett tydligt kunskapsfokus.
Inga skarpa förslag finns som tar itu med skolans verkliga problem, nämligen kunskapsbristen, lärarbristen och bristen på ordning och reda i klassrummet.
I stället föreslås inskränkningar i föräldrars och elevers rätt att själva välja skola. Valfriheten sätts på undantag, i stället för närhetsprincipen ska elever lottas till populära skolor. Samtidigt tas resurser från lågstadielyftet, sommarskolan, läxhjälpen och elevhälsan och omfördelas till nya statsbidrag.
Det som framställs som satsningar är med andra ord inga nya pengar utan neddragningar på viktiga insatser i skolan. Den misslyckade kommunaliseringen bibehålls, trots att många kommuner inte klarar av sitt ansvar.
Svensk skolan behöver mycket mer. Den måste förstatligas för att kunna garantera att alla barn får samma möjligheter. Det behövs mer kunskapsreformer som tidiga betyg och tioårig grundskola, mer studiedisciplin och katederundervisning. De nationella proven måste behållas.
Våra nyanlända barn behöver få samma chans att lyckas som alla andra. Därför måste skolplikten kunna förlängas och sommarlovet halveras. De skickligaste lärarna ska lockas till utanförskapsområden. Lärarna, som har Sveriges viktigaste yrke, måste få fler karriärmöjligheter, rätt till vidareutbildning och fortsatt höjda löner.
Kunskaperna i den svenska skolan har sjunkit i 25 år.
Först efter åtta år av liberal skolpolitik, med tydliga kunskapskrav, såg vi att utvecklingen började vända. I december förra året presenterades resultaten från Pisa 2015, som visade att de svenska elevernas kunskaper vänt uppåt och förbättrats för första gången sedan Sverige började delta i studierna i mitten på 1990-talet.
Men det räcker inte. Sverige ska upp till tio-i-topp i Pisa-undersökningen. För att nå dit krävs kunskapsreformer som innebär högre status för lärarna, mer tid i skolan för nyanlända samt betyg och nationella prov.
Om Skolkommissionen hade varit intresserad av att på ett avgörande sätt höja kunskapsresultaten varaktigt i den svenska skolan borde man ha lyft in Pisa-resultatet i sitt arbete och analyserat hur de hade kunnat bygga vidare på de reformer som Alliansregeringen genomförde 2011 med bland annat en ny läroplan, betyg i årskurs sex och nationella prov i årskurs tre.
Reformer som vi menar har varit avgörande för den vändning som skedde i svensk skola i Pisa-studien 2015.
Svensk skola behöver mer av liberala kunskapsreformer, annars äventyras det trendbrott som Pisa-studien visar.
Andreas Westerberg
gruppledare för Liberalerna i Skellefteå kommun
Stina Engström(L)
vice ordförande i gymnasienämnden
Lars Åhman(L)
ledamot i för- och grundskolenämnden
Gun Westin(L)
ersättare i för- och grundskolenämnden
Det som framställs som satsningar är med andra ord inga nya pengar utan neddragningar på viktiga insatser i skolan.