Under det senaste året har det i Sverige flitigt diskuterats kring nedläggningar av skolor på landsbygden där föräldrar, barn, bybor och politiker ifrågasatt om nedläggningarna är rimliga. Ofta handlar besluten om att glesbygdskommunerna har dålig ekonomi. Ibland hjälper det att protestera, ibland inte.
Minskat elevunderlag spelar givetvis in på hur det blir. Är det fråga om nedläggning av en skola så är en konsekvensbeskrivning och beskrivande underlag till politikerna mycket viktiga inför det beslut som ska tas. Saknas detta, vilket förekommit i vissa fall, finns stor risk att motsättningen mellan landsbygden och kommunernas tätorter ökar.
Skolan är en viktig tillväxtfaktor och både skolan i tätorten och skolan på landsbygden är centrala frågor att värna om och kämpa för. Skolan symboliserar och betyder så mycket positivt för barnen och deras föräldrar. Givetvis också för all personal som finns på skolan.
Skolan måste stå för ett lärande och en trygg värld för barnen. Alla barn har så många år framför sig inom skolan och det är ju en arbetsplats. Miljön måste vara trygg, säker och ändamålsenlig så varje barn kan utvecklas efter sin förmåga.
Därför är det av största vikt att varje förslag till skolnedläggning prövas noggrant och att man öppet redovisar vilka konsekvenser det får för vardagslivet och lokalsamhället. Ofta kan en sådan studie visa att det är lönsamt för kommunen att behålla en hotad skola på landsbygden – så att bygdens befolkning inte tappar sin självkänsla.
Gunilla Johanssonordförande i Länsbygderådet i Västerbotten