Skogen spelar en nyckelroll i klimatomställningen.
Och är det något Sverige har gott om så är det just skog.
När vi använder uppvuxen skog för att bygga hus, och annat som ska användas i många år, binder vi det kol som finns i träden. Det förhindrar att virket blir till koldioxid i atmosfären. När ny skog odlas binder den koldioxid. Detta är ett effektivt sätt att reducera vår klimatpåverkan.
I dag avverkar vi bara 75 procent av svensk skogs årliga tillväxt. Det finns med andra ord utrymme för att reducera vår klimatpåverkan än mer genom att öka avverkning och nyplantering. Det är ett sätt att både tränga undan fossila bränslen och binda kol i nya träd.
Använder vi dessutom restprodukter från skogs- och träindustrin ökar miljönyttan ännu mer. Att elda våra värmeverk med grenar, toppar, sågspån och bark är ett bidrag till en cirkulär bioekonomi. Då utnyttjar vi jordens resurser och ekosystem på ett hållbart sätt.
Det är just detta Sveriges alla fjärrvärmenät gör. Under 2015 producerade näten i Västerbottens län 1 522 gigawattimmar biovärme, motsvarande uppvärmningen av 95 000 normalvillor. Totalt i Sverige producerade fjärrvärmenäten mer än 42 000 gigawattimmar. Huvuddelen av bränslet är restprodukter från svensk skog.
Förnybar energi, som bioenergi, är nyckeln i klimatomställningen. Genom att använda restprodukter från skogen, i form av bränslen, som flis och pellets, skapar vi en långsiktigt hållbar energilösning, inte bara för värmeverk, utan även för villaägare, större fastigheter och stora och små industrier.
Med ett ansvarsfullt skogsbruk kan vi minska den klimatpåverkan som människans utsläpp av växthusgaser ger upphov till. Genom att samtidigt utnyttja restprodukter från skogen för att producera el och biovärme bidrar vi också till att Sverige ska ha ett helt förnybart elsystem 2040.
Ska vi klara klimatomställningen behöver Sverige och Västerbotten utnyttja alla de möjligheter som skogen erbjuder.
Gustav Melin