Nutritionsforskare, professorer såväl som läkare, specialiserade på sambanden mellan kost och hälsa, har nyligen slagit larm om risken av en diet rik på animaliskt fett, populärt kallad LCHF, och uppkomsten av hjärt-kärlsjukdomar och stroke. Deras budskap är entydigt: fettdieterna hotar den svenska folkhälsan.
Media ger ofta intrycket att forskarna är oense om riskerna med den fettrika dieten. Det stämmer inte. De som förespråkar LCHF gör detta enbart ur perspektivet viktminskning och har inte hela hälsoperspektivet.
Baserat på ett flertal studier på hundratusentals människor som följts upp till 30 år är i själva verket forskarnas slutsats entydig: konsumtionen av fettrika och industriellt behandlade animalieprodukter måste minskas radikalt. Rätten hos legitimerade läkare att föreskriva LCHF, som saknar vetenskapligt stöd, kan därmed verkligen ifrågasättas.
I höst kommer äntligen de nya nordiska kostråden framtagna av Skandinaviens kunnigaste experter på området. Kostråden betonar riskerna med animaliskt mättat fett, vilket överensstämmer med USA:s, EU:s och Livsmedelsverkets tidigare kostråd.
De nordiska kostråden lägger mindre vikt vid hur mycket fett och kolhydrater individen bör äta, och mer tyngd på vilken typ av fett och vilka sorters kolhydrater som är bra för hälsan och vilka som inte är det. Rätt sorts fett innebär olja och andra fetter från växtriket och inte mättat fett från djur som det som finns i kött, smör och grädde. Rätt sorts kolhydrater är fiberrika produkter från växer, främst grönt och inte raffinerade produkter som socker och mjöl. Experterna är eniga: konsumtionen av rött kött och charkprodukter bör minska dramatiskt.
Statens folkhälsoinstitut påpekar i rapporten ”Matvanor och livsmedel” vikten av en låg konsumtion av mättat fett och ser det som angeläget att det utreds hur ekonomiska styrmedel kan förväntas påverka matkonsumtionen i Sverige. Enligt rapporten ”Kalorier kostar”, av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, är det ekonomisk rationellt att Sverige inför en fettskatt. Den höga konsumtionen av fett är en viktig orsak till att den offentliga sektorns andel av vård- och socialförsäkringskostnaden ökar dramatiskt och redan 2020 beräknas vara 40–80 procent högre.
I och med de ny nordiska kostråden har den nordiska forskarvärlden på ett tydligt sätt sagt sitt i LCHF-frågan. Folketinget i Danmark införde i mars 2011 en skatt på 16 danska kronor per kilo mättat fett som finns i mejeri- och köttprodukter. En sådan skatt behövs i Sverige om vi ska komma tillrätta med kroniska sjukdomar, bland annat stroke, hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar. Nu är det tid för våra politiska företrädare att agera.
Stig Bengmarkforskare Hon Visiting Professor Londons Universitet
Michael Sjöströmforskningsledare Enheten för preventiv näringslära Karolinska Institutet, Huddinge
Jonas Paulssoninitiativtagare Köttfri måndag