Sänk blodtrycket och rädda liv

Debatt. Strokeforskningen kommer redan under de närmaste åren att rädda livet på många strokedrabbade och förbättra livskvaliteten för andra. Men det räcker inte med att bota stroke och laga hjärnan. Vi måste också bli bättre på att förebygga sjukdomen.

Not Found2017-05-31 15:28
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Högt blodtryck är den farligaste riskfaktorn för stroke och ligger helt eller delvis bakom hälften av de cirka 900 strokefall som drabbar västerbottningar varje år.

Nu behöver fler få blodtryckssänkande behandling för att minska risken för att drabbas av en stroke – och mer forskning behövs.

Varannan svensk har hunnit få förhöjt blodtryck till sin pensionsdag. Den andra hälften får det efter 65 år – om de lever tillräckligt länge.

Att äldre får förhöjt blodtryck beror på att pulsådrorna blir stelare med åren. Samtidigt är symptomen vanligtvis vaga och stör inte i vardagen. Omkring hälften av de som lider av högt blodtryck känner inte till att de är drabbade.

Högt blodtryck är en mycket allvarlig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar som stroke. Hälften av dem som drabbas dör eller får svåra funktionsnedsättningar. Många av dem som överlever drabbas av svårt lidande genom förlamningar, talstörningar, synbortfall och personlighetsförändringar.

Därför är det mycket allvarligt att vi har en betydande underbehandling av högt blodtryck i Sverige. I dag får troligen bara var åttonde person med högt blodtryck rätt behandling. En underbehandling får stora konsekvenser. Ökad förskrivning av rätt blodtryckssänkande medicin skulle kunna rädda många liv i Västerbotten varje år.

Underbehandlingen beror sannolikt på att många inte tar högt blodtryck på tillräckligt stort allvar i kombination med en oro för möjliga biverkningar.

Därför behövs mer forskning om hur behandlingen kan individanpassas för att minska biverkningarna. Samtidigt står samhället, läkarkåren och forskarna inför en stor utmaning när det gäller att förklara för människor hur farligt deras höga blodtryck kan vara.

Strokeforskningen kommer redan under de närmaste åren att rädda livet på många strokedrabbade och förbättra livskvaliteten för andra. Men det räcker inte med att bota stroke och laga hjärnan. Vi måste också bli bättre på att förebygga sjukdomen.

I Västerbotten drabbas cirka 900 personer av stroke varje år. Men det behöver inte vara så i framtiden. Genom att sänka västerbottningarnas blodtryck kan vi rädda fler människoliv och undvika tragedier som i dag slår hårt – både mot de som drabbas och mot deras anhöriga. Tillsammans kan vi besegra stroke.

Kristina Sparreljung generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden Nils Wahlgren professor i neurologi Johan Sundström professor i epidemiologi 18541262