Västerbotten brukar beskrivas som kontrasternas län. Det är inte bara naturen som bjuder på stor variation från fjällkedjan vid norska gränsen via älvdalar och djupa skogar som vid Bottenvikskusten utmynnar i ett bördigt jordbrukslandskap. Här finns också femton kommuner med vitt skilda förutsättningar. Snabbt växande Umeå, Europas kulturhuvudstad om bara några månader, och Bjurholm som är landets minsta kommun med 2 500 invånare, har olika förutsättningar men också mycket att lära av varandra. Få län kan visa en så stark spännvidd som Västerbottens län. Eller kontraster om ni så vill.
Småföretagarandan är av hävd stark i Västerbotten. Skogen, malmen och vattnet har i alla tider utgjort grunden för vår välfärd, och gör så även i dag. Mer än halva länet är täckt av produktiv skogsmark. Basnäringarna utvecklas i samklang med de spetskompetenser, exempelvis bioteknik, som är ett direkt resultat av forskning i världsklass vid något av länets universitet. En aktuell utmaning är dessutom att söka korsbefrukta basnäringarna med de framväxande kreativa och kulturella näringarna. För inlands- och fjällkommunerna är turismen en viktig näring – omkring 400 turismföretag är verksamma i Västerbotten.
Västerbotten präglas i dag av en stark framtidstro bland annat till följd av en kraftfull expansion inom gruv- och skogsnäringen, men också genom de framgångsrika utbildnings- och forskningsmiljöer som våra universitet bidrar med. Men bilden av länet är inte entydigt positiv. Vi står inför stora utmaningar. Den demografiska situationen är kanske den allra största. Minst lika viktig är vår förmåga att vara innovativa, att vara inkluderande gentemot människor som av söker sig till länet, att stärka länets attraktionskraft samt att säkra tillgången på kompetent arbetskraft till våra företag.
I tider av förändring riskerar konflikter och motsättningar att öka. Mellan stad och landsbygd, kust och inland. Mellan företag som vill investera och markägare som av olika skäl är tveksamma. Dessutom krävs att någon tar ansvar för en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling, bland annat via en oberoende och professionell kontroll och tillsyn. Mot den bakgrunden blir det tydligt att en statlig regional närvaro – Länsstyrelsen – med uppgiften att väga av många gånger motstridiga intressen är viktig.
Regeringen har gett Länsstyrelsen i uppdrag att ”främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet” och att ”i allt sitt arbete med att företräda statliga mål och intressen ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar”. Uppdraget förtydligas och utvecklas i ett årligt regleringsbrev – ett dokument som beskriver vad vi ska göra varje år.
Även om uppdraget är tydligt finns goda möjligheter för varje Länsstyrelse och länsledning runt om i landet att också göra sina egna prioriteringar och utveckla egna förhållningssätt. Vårt budskap är: Länsstyrelsen vill och ska vara en aktiv part i formandet av framtidens Västerbotten. Vår roll som oberoende neutral part ger oss stora möjligheter att vara en samlande kraft. Länsstyrelsen i Västerbotten ska ta ansvar för att sammanföra olika intressen. Det är vår uppgift att bidra till att hitta svar, och föreslå lösningar, i svåra frågeställningar.
Länsstyrelsen har i dag drygt 240 anställda. Myndigheten är en modern kunskapsorganisation, där medarbetare med en lång rad olika utbildnings- och yrkesbakgrunder verkar. Vi strävar efter att vara professionella, pålitliga, oberoende, trovärdiga och hjälpsamma. Det är vår absoluta uppfattning att det är möjligt att bejaka utveckling utan att tumma på rollen som självständig myndighetsutövare.
De globala och nationella händelserna som vi hör talas om dagligen får ofta regionala konsekvenser. Det blir därför extra tydligt hur vital Länsstyrelsens roll är, som en förbindelselänk mellan lokal, regional, nationell och internationell nivå. Det finns ingen annan myndighet eller organisation som har den viktiga uppgiften eller den bredden i sitt uppdrag.
Länets historiska rötter sprungna ur same- och nybyggarkulturen har skapat en utpräglad västerbottnisk problemlösarkultur: att inte ge sig, att ständigt hitta vägar runt hindren, att fortsätta när andra ger upp. Denna kultur är en stark tillgång när vi gemensamt tar oss an länets framtida utmaningar.
Samtidigt är det viktigt att påminna om att tillväxt och balanserad utveckling är ett delat ansvar. Länets framtid avgörs av i vilken utsträckning vi tillsammans, på lokal och regional nivå, förmår samarbeta och dra åt samma håll. Ensam är inte stark. Det är i samspel vi bäst arbetar för Västerbotten.
Magdalena Andersson
landshövding Västerbottens län
Lars Lustig
länsråd Länsstyrelsen Västerbotten