Demokrati, rättsstat och fri handel är ett hot mot var och en som vill utöva inflytande och makt över andra. Därför genomför Ryssland nu, inför EU-toppmötet i Litauens huvudstad Vilnius, den största satsningen under det litauiska ordförandeskapet, en kampanj med brutala hot mot sina grannländer.
Vi kan se en ny ridå falla ner och dela Europa. Det är inte den gamla järnridå som dolde rustade arméer färdiga att marschera in i Västeuropa, det är inte den taggtråd som delade Europa mellan öst och väst. Bakom den nya ridån härskar i stället en skum maktutövning där ekonomisk och offentlig makt glider samman bortom kontroll och där korruption och offentlig institutioner används på de politiska makthavarnas villkor.
För en tid sedan tvingade Ryssland den armeniske presidenten Serzj Sargsian, på besök i Moskva, att göra en helomvändning när det gäller landets kurs mot europeisk integration. Efter bara någon dag i Moskva gav han efter för hot från Ryssland om att fortsätta upprusta grannlandet Azerbajdzjan i konflikten om Nagorno Karabach. Ukraina hotas med handelsblockad och fortsatta leveransproblem av gas.
I Georgien driver man på för att den nuvarande regeringen ska vända sig bort från Europa och därmed underlätta en obskyr maktutövning med förföljelser av oppositionen, samtidigt som man fortsätter ockupationen av Abchazien och Sydossetien efter anfallskriget 2008. I Moldavien gör man med korruption, gamla säkerhetsstrukturer och militär närvaro i Transnistrien vad man kan för att underminera de regeringsalternativ som vill gå en europeisk väg.
Samtliga dessa länder blev för några år sedan en del av ett samarbete med EU som kallas Östliga partnerskapet. Det syftar till att bland annat utveckla och stärka demokratiska institutioner och en rättsstatlig utveckling. I Vilnius genomför EU i slutet av november ett toppmöte med det Östliga partnerskapets länder, med sikte på att de som uppfyller kraven ska kunna signera associationsavtal som innehåller möjligheter till fortsatt integration.
Det är ingen tvekan om att en utveckling med frihandelsavtal och stöd för demokratiska institutioner skulle vara bra för dessa länders välstånd och självständighet. Men för Ryssland är en öppnare ekonomi och frihandel med EU ett hot mot den egna makten snarare än en möjlighet för regionens utveckling.
De länder som nu riskerar att hamna bakom den nya ridån av obskyr rysk maktutövning måste stödjas att välja demokrati och öppenhet. Rysslands påtryckningspolitik visar hur viktigt det är med en utveckling av det Östliga partnerskapet.
Gunnar Hökmark(M) vice ordförande för EPP-gruppen, Europaparlamentets största partigrupp, och ansvarig för utvidgnings- och grannskapspolitik. Han startade en gång Måndagsrörelsen till stöd för balternas frihet