Glädjen står högt i tak i Lycksele.
Skattekontoret blir kvar och Lycksele nämns frekvent som en kandidat till att bli ”regionhuvudstad” i den kommande storregionen i norra Sverige.
Samtidigt pågår ett ”landsbygdsuppror”. Det jäser ute i byarna eftersom Lycksele kommuns politiska majoritet – bestående av Vänsterpartiet och Socialdemokraterna – beslutat om nedläggning av de fyra byskolor som finns kvar redan hösten 2016. Vi kristdemokrater har i utbildningsnämnden reserverat oss mot beslutet.
Vi har stor förståelse för de problem som majoriteten ser inom skolan utifrån i första hand behörighetskrav och personalrekrytering/lärarbrist. Men samtidigt saknar vi i underlagen för beslut en helhetsbild av hur Lycksele kommun, och då i första hand dess landsbygd, kommer att påverkas av beslutet.
Frågan bör utredas och belysas i ett helhetsperspektiv. Barnens och lärarnas arbetsmiljö, förtätning i stadsskolor, företagarnas förutsättningar, flyktingsituationen, övrig service på landsbygden, skolskjutsar och fastighetskostnader är exempel på sådant som bör tas med i en utredning med konsekvensanalyser.
Urbaniseringen är en stark kraft som pågått under en lång tid, men Sverige är större än Stockholm och Lycksele kommun är större än Lycksele tätort.
Den inomkommunala urbaniseringen, följt av en lång rad passiva anpassningsåtgärder, har inte bromsat processen. Vi tycker att vi med aktiva och framåtsyftande beslut kan försöka vända trenden.
Det finns ett enormt engagemang och drivkraft hos människor även på Lyckseles landsbygd. Låt oss ta tillvara den kraften och gemensamt bygga en starkare kommun.
Vi tycker beslutet om byskolorna ska rivas upp och att en väl kommunicerad och långsiktig plan för Lyckseles skolor ska tas fram. Inriktningen bör så långt som det är möjligt vara att glesbygdsskolorna blir kvar.
Vi tror på ett Lycksele med en levande landsbygd.
Roland Sjögren(KD)
ledamot kommunfullmäktige i Lycksele
Betty-Ann Nilsson(KD)
ledamot kommunfullmäktige i Lycksele
Josef Nygren(KD)
ledamot i Lycksele Bostäder AB